Apparna som hjälper dig göra smartare val

Nu finns massor av klimatsmarta appar, men forskaren Elis Röös är kritisk: För mycket fokus på konsumentens ansvar

avJill Eriksson

  • Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?

Foto: GETTY
Hitta rätt bland hyllorna i matbutiken. Nu finns många appar som hjälper dig att reda ut hur maten påverkar klimatet eller var du kan få tag i bästa säsongsvaror.

Appbutikerna är överfulla av klimatsmarta appar som ska hjälpa konsumenten att välja rätt.

Samtidigt höjs kritiska röster mot den nya tekniken.

– Det är helt orimligt att det bara ska vara upp till konsumenten att göra rätt, säger forskaren Elin Röös och vill att matföretagen tar mer ansvar.

Allt fler appar lanseras i syfte att hjälpa konsumenten att äta och leva mer klimatsmart.

– Jag tror att det kan vara jättebra med appar, men sen finns det bra och dåliga appar. Jag tycker samtidigt att det är för mycket fokus på individens val. Man ska alltid vara insatt och välja rätt. Jag menar varför finns det ens dåliga produkter och varför ska de säljas? Varför ska man ens kunna välja dem, säger Elin Röös, forskare på hållbar matkonsumtion vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Enligt henne borde man lägga mycket större ansvar på dem som köper in och säljer varor – och på politiken.

– Varför frågar man inte butikerna, varför säljer ni det här? Hur kan det vara lagligt? Jag menar i dag är det konsumenten som får skulden om man köper något. Men hur ska den veta vilka märkningar som gäller? Det är helt orimligt att det bara ska vara upp till konsumenten att göra rätt.

Varför finns det ens dåliga produkter och varför ska de säljas?

Förra veckan lanserades för första gången Köttguiden i appform och det var Elin Röös, som i ett forskningsprojekt från 2010, först tog fram guiden.

– Klimatfrågan hade seglat upp och jag ville att man skulle ta hänsyn till fler aspekter än klimatet när det gällde val av kött, till exempel biologisk mångfald och djurvälfärd.

När projektet tog slut omkring 2013 överläts Köttguiden till WWF.

– Jag tycker att det är en bra miljörörelse och jag ville att någon med ett genuint intresse skulle förvalta Köttguiden så att den inte skulle dö ut.

”Apparna har en pedagogisk poäng”

Ingrid Strid forskar bland annat på matsvinn på SLU. 

– Apparna kanske inte räddar så jättemånga kilon i sig jämfört med att man i stället skulle köra maten direkt till Stadsmissionen, men de har en pedagogisk poäng, säger Ingrid Strid.

Hon tror att apparna spelar roll för människors förmåga att uppmärksamma frågan.

– Och det har kanske blivit lite coolare att hålla på med matsvinnsfrågan. Nu är det inte bara snåla pensionärer som vill köpa varor med kort utgångsdatum billigt utan också coola hipsters. 

Enligt henne bidrar apparna till kulturen att det är rätt i tiden att ta vara på matsvinnet.

– Apparna blir ju lite som en ambassadör för frågan, säger hon.

Gräsrotsrörelse som blivit ett fenomen

Albin Ponnert, är grundare av gräsrotsappen Local Food App.

Genom appen kan man kolla av vilka lokala producenter som finns i närheten och vilka varor de kan erbjuda. Sen levereras produkterna på en anvisad plats under en viss tid.

– Den bygger på REKO-ringar som är ett jättestort fenomen som kommer från Finland och engagerar 100 000-tals personer i teorin, de är inte lika många i verkligheten, men fenomenet växer och engagerar jättemycket, särskilt i storstäderna, säger han.

REKO står för rejäl konsumtion och är ett sätt att handla lokalproducerad mat utan mellanhänder. Konsumenter och producenter på en ort går samman och startar en REKO-ring där råvaror och produkter säljs direkt från producent till konsument.

– Jag tror på gräsrotsrörelser och på att skapa verktyg som folk själva kan använda. Syftet med vår app är att lösa riktiga fysiska möten. Vi jobbar oavlönat ideellt med appen, men visionen är att inte göra det i framtiden, säger Albin Ponnert.


”Med vår modell är alla vinnare”

Elsa Bernadotte är medgrundare på Karma – appen som hjälper hungriga konsumenter att köpa överbliven mat till halva priset från restauranger, butiker och kaféer. 

– All mat i Karma är mat som annars riskerar att slängas så oavsett vilken mat man räddar så är man med och bidrar till minskat matsvinn, säger hon.

Enligt henne är det ett enkelt sätt att bidra till hållbarare miljö samtidigt som man får god mat för halva priset.

  • Det finns dom som säger att appar främst är till för att skapa värde och inkomst till grundarna snarare än att skapa värde för konsumenten och bidra till en bättre miljö. Hur ser ni på det?

– Vår vision är att lösa matsvinnsproblematiken globalt och för att lyckas med det tror vi att vi måste bygga ett lönsamt bolag som investerar i sådan tillväxt. Utan våra intäkter hade vi inte kunnat växa så snabbt som vi gjort både i Sverige och utomlands och därmed inte kunnat rädda så pass mycket mat som vi har. Med vår modell är alla vinnare – konsumenter kan köpa bra mat för ett billigare pris, restauranger och matbutiker kan minska sitt matsvinn samtidigt som de får intäkter på mat som tidigare slängdes och vår miljö vinner på att vi tar till vara på de resurser vi har, säger Elsa Bernadotte.

Köttguiden och Fiskguiden – Världsnaturfondens konsumentguider.

Köttguiden

  • Konsumentguide från WWF som underlättar för köparen att göra miljömedvetna köp av kött. På samma sätt som Fiskguiden finns det gröna, gula och röda ljuset. Dock skiljer sig köttguidens ljus från fiskguidens. Rött ljus betyder: Varning, det finns risk för mycket hög påverkan på planeten – undvik eller ställ högre krav på varor i denna kategori. Gult ljus betyder: Var försiktig, utmaningar finns inom miljö och/eller djurens välfärd – var försiktig med varor i denna kategori. Grönt ljus betyder: Ät ibland, välj varor med grönt ljus om du äter kött, ost eller ägg.

Fiskguiden

  • WWF:s Fiskguiden hjälper dig som konsument att göra ett medvetet val av fisk och skaldjur till middag. Utifrån metodiken rött, gult och grönt ljus, får du som konsument vägledning i kyl och frysdiskar. Grönt betyder ät gärna, gult betyder var försiktig och röd gubbe betyder låt bli. Med appen har du WWF:s senaste råd nära till hands när det är dags att handla. WWF:s stöder certifieringarna asc (för odlad fisk), msc (för vildfångad fisk) och Krav (omfattar både odlad och vildfångad fisk). Genom att välja certifierade fiskarter bidrar du som konsument till att stoppa utarmningen av sjöar och hav, samt minska utsläpp från odlingarna.

Ekoappen och Karma.

Ekoappen

  • Presenterar ekobutiker, frisörer, hotell, caféer och tjänsteföretag, webshoppar och grossister som uppfyller vissa kriterier inom eko och reko som Ekoappen själva satt upp. Det kostar inget att ladda ner appen, men om du som företag vill synas får du betala 995 kronor per år. 86 företag är hittills registrerade och efter att företaget lades ut för crowdfunding 24 oktober i år, hoppas grundaren Ninni Sjösten att det snabbt ska bli fler.

Karma

  • På Karma lägger företag upp mat till ett billigare pris. Alltså mat som blev över från lunchrusningen, matbutiken eller bageriet och som riskeras att slängas. I dag säljer över 2 000 företag mat med hjälp av appen och du som privatperson får ett pling i mobilen när ett av dina favoritställen lägger upp en rätt. Företaget säger själv att de har räddat 350 ton bra mat hittills. Och 500 000 personer använder appen.

Matsmart och Mat.se.

Matsmart

  • Säljer produkter från överproduktion, säsongsvaror, förpackningsbyten och varor med kort-  eller passerat bäst före-datum. Varorna kommer från dagligvaruhandeln och har mellan 20-90 procents rabatt. Det kan till exempel vara konserver, mjöler, gryner, juicer, smink och hygienartiklar. Matsmart säljer inte varor som kräver kyl- eller frys. Varorna levereras till din dörr eller närmaste utlämningsställe. 2018 säger sig företaget ha räddat 3 218 ton mat.

Mat.se

  • E-handelsmatkedjan mat.se tillsammans med Rise (Research Institutes of Sweden, Sveriges forskningsinstitut), har lanserat den, enligt dem själva, mest omfattande klimatmärkningen av livsmedel som gjorts. Totalt har över 3 000 matvaror analyserats. Genom att presentera klimatavtryck i enkla tal med enheten CO2e/kg kan kunden själv jämföra produkt mot produkt.

Olio och Local Food App – två internationella appar som etablerat sig i Sverige.

Olio

  • App som hjälper till att ge bort överbliven mat från privatpersoner. Den som vill skänka tar en bild och anger en säker upphämtningsplats. Sen kommer förfrågningar från intressenter och du väljer vem som ska få din mat utifrån intressentens profil och tidigare betyg. På Olio får du också bland annat skänka bort köksknivar, vissa mediciner, alkohol och smink. Olio är ett brittiskt bolag som verkar i Sverige. Förra året investerade Norrsken foundation 55 miljoner kronor i företaget för att få fler svenskar att ansluta sig.

Local Food App

  • En app som hjälper matproducenter och matkonsumenter att nå varandra direkt. Här blir det inga mellanhänder. Maten hämtas och lämnas på så kallade noder vissa datum där flera producenter och konsumenter kan mötas samtidigt. Här finns bland annat lokala ostar och honung.

Semafor hjälper livsmedelsbutiker att minska matsvinn. Consupedia är en ny konsumentguide från KTH.

Semafor

  • Är ett affärs-, datum- och svinnhanteringssystem som underlättar för livsmedelsbutiker att jobba effektivt med datumkontroller och minska sitt matsvinn. Har en systerapp som heter Semafor Deli som underlättar journalföring för matbutikernas livsmedel i delidiskarna. För att kunna använda apparna måste du som livsmedelsbutik vara medlem i Why waste AB sedan tidigare. 

Consupedia

  • Just nu byggs en app på KTH, vilken är ett samarbete mellan olika universitet, företag och organisationer i näringslivet. Tanken är att appen ska lanseras i årsskiftet 2019/2020. Syftet med appen är att öka tillgängligheten på konsumtionsrelaterad information. "I idealtillståndet skulle inga produkter någonsin komma ut på marknaden som inte lever upp till långsiktig hållbarhet med avseende på ekonomiska, sociala och ekologiska förhållanden. Vi tror att en upplyst konsument intuitivt strävar mot samma mål”, skriver representanter för Consupedia på sin hemsida.

Svalna och Deedster räknar ut din klimatpåverkan.

Svalna

  • Appen räknar ut din klimatpåverkan när det gäller mat, konsumtion, transport och boende. Tanken är att appen ska ge inspiration till att leva mer hållbart. Appen går dessutom att koppla till bank för att på så sätt ge användaren info om den verkliga kostnaden i både CO2 och pengar. Appen ger också feedback om hur du som konsument kan minska utsläpp och uppnå mål.

Deedster

  • Räknar ut ditt klimatavtryck genom att låta dig svara på 20 frågor utifrån matvanor, livsstil och konsumtion. Med appen lär du dig att hålla koll på dina vanor. Du kan också tävla med eller mot dina vänner och familjemedlemmar, om vem som gör minst avtryck. 

ARTIKELN HANDLAR OM
LÄS OCKSÅ