Ät efter säsong och bli matsmart på en gång

Kostchefen Inger Månson har lärt generationer att äta bättre

Reporter: Jessika Devert

Publicerad:
Uppdaterad:
”Det ska vara enkelt att laga hälsosam och klimatsmart mat”, säger kostchefen Inger Månson.
Foto: Karin Wildheim
”Det ska vara enkelt att laga hälsosam och klimatsmart mat”, säger kostchefen Inger Månson.

I över tjugo år har Inger Månson jobbat som kostchef och lärt skolbarn att äta mer vegetariskt och att inte slänga mat i lunchmatsalen.
Nu lär hon vuxna att äta rätt både för hälsan och klimatet. Om de två är i harmoni mår både vårt klot och vi själva bäst.

I Masthugget skiner solen och hemma i Ingers lägenhet råder lugnet. I det kombinerade köket och vardagsrummet har hon dukat fram säsongens grönsaker och basvaror. Allt framför henne är genomtänkt ur säsongs – och klimatsynpunkt och ändå så enkelt.
– Rotsaker är det säsong för i Sverige hela året runt, olivolja istället för animaliskt fett och bönor som proteinkälla, till exempel. Det är en fullvärdig måltid på många sätt, ler hon.
Inger har i stort sett jobbat med mat i hela sitt liv – och gör fortfarande. Efter gymnasiet gav hon sig ut i Europa och reste i den grekiska övärlden innan hon bestämde sig för att åka hem och utbilda sig till dietist. Influenserna från Grekland och medelhavsmaten påverkade starkt. Matintresset plus utbildningen ledde till jobb inom Göteborg Stad och i över tjugo år var hon kostchef i Örgryte-Härlandaområdet och än idag vikarierar hon när det behövs. När direktiven från kommunen började gälla matsvinn, klimat och vegetarisk mat blev Inger eld och lågor.

Protesterade mot vegetariskt

– Det var väldigt inspirerande! Vi införde vegetarisk mat i skolrestaurangerna i vårt område. En dag i veckan hade vi bara vegetariska alternativ. Det blev ett väldigt liv till att börja med, för föräldrarna trodde inte att det var tillräckligt näringsrikt för deras barn, men sedan blev det vardag och ingen protesterade, berättar Inger.
När hon väl börjat fanns det ingen återvändo. Inger blev mer och mer intresserad av hur vi äter och hur det vi äter påverkar både våra egna kroppar och vårt klimat. Det gjorde att hon fick utmana sig själv och tänka nytt. Och det fanns mycket att lära sig.
– Det är klart att de flesta nuförtiden vet att vi måste dra ner på vår köttkonsumtion, men det är så mycket mer än det. Varför ska vi göra det? Vad ska vi äta istället? Hur minskar vi matsvinnet och hur äter vi efter säsong? Allt det där vill jag att fler ska förstå, säger Inger.


”Ät kött en gång i veckan och njut av portionen”

Enligt Livsmedelsverket ska vi äta max 500 gram kött per vecka, men egentligen borde siffran vara ännu lägre, enligt Inger. Det går åt massor av foder och vatten för att föda upp nöt -och fläskdjur och det transporteras långa sträckor.
– Klimatfrågan är ena anledningen till att äta mindre kött, men också för våra egna kroppars skull. Det är bevisat att rött kött och charkuterier kan ge cancer om vi äter för mycket. Det animaliska fettet som vi får i oss via köttet är inte bra för våra kärl. Alltså borde vi satsa på att äta mycket mera från växtriket, säger Inger.
Istället för kött går det utmärkt att äta bönor och linser, lite fisk och eventuellt kyckling. Då får man i sig det protein man behöver.
– Nu forskas det på om vi kan odla kött, så det kanske vi får se i framtiden. Och om man hemskt gärna vill äta kött så rekommenderar jag att man gör det en gång i veckan och verkligen njuter av sin portion. Eller att vi använder det mer som en krydda och inte så stora portioner. Då räcker det längre, säger Inger och ler.


Gör sallad av säsongens råvaror

Att äta grönsaker efter säsong är ett säkert sätt att få ut det bästa av maten och spara vårt klot. Snabbväxande tomater från stora växthus och sedan fraktade hit är ingen bra idé. Det ger stora koldioxidutsläpp. Nej, då får man vänta till de svenska är mogna och dessutom så mycket godare när de fått växa i normal växttakt.
– Vi i Sverige är väldigt förtjusta i att servera sallad, tomat och gurka till allt. Men jag tycker man ska pröva nytt. Rotsaker är vi väldigt bra på i Sverige, liksom potatis och alla våra goda kålsorter! Blomkål, broccoli, svartkål, rödkål och vitkål, det är gott och väldigt nyttigt, säger Inger och förklarar:
Det mår vår tarmflora bra av, vilket är väldigt viktigt för att må bra i hela kroppen. När vi äter processad mat eller halvfabrikat så får vi i oss massor av tillsatser och konserveringsmedel som kroppen ska ta hand om. När vi äter fiberrikt, som kål och rotsaker och fullkorn får kroppen en chans att återhämta sig och då mår vi bättre.

Nu är Ingers mål att få fler att äta som vi gjorde förr. Mer grönsaker, bönor och potatis, mindre kött, pasta och ris som behöver fraktas över halva världen för att nå oss.
– Och vi måste sluta slänga mat! Om inte grönsakerna i kylen blivit mögliga kan man alltid göra soppa på dem, det går alldeles utmärkt och då gör vi en insats för miljön och äter god mat samtidigt, säger Inger.

  • Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?


Ingers bästa tips som gör skillnad

  1. Drick upp allt kaffe du gör, häll inte ut. Det går åt mycket vatten och utsläpp i samband med att man odlar kaffe.

  2. Bjud på buffémiddag. Rensa ur kyl och frys och pimpa med fräscha grönsaker, så slipper du slänga.

  3. Djupfrysta bär och grönsaker är fulla av vitaminer och mineraler och då kan vi alltid få det som är i säsong någon annanstans.

Foto: Karin Wildheim

Säsongsät frukt och grönt

SOMMAR:

  • Blomkål, broccoli, färska bönor, fänkål, gurka, isbergssallad, kronärtskocka, kålrabbi, kålrot, lök, mangold, majs, morot, palsternacka, paprika, potatis, purjolök, rotselleri, rädisor, rödbetor, salladskål, sockerärter, sparris, spenat, stjälkselleri, tomater, vitkål, zucchini.

  • Frukt: Rabarber, vinbär, nätmelon, körsbär, krusbär, jordgubbar, hallon, blåbär, plommon, päron.


VINTER

  • Brysselkål, grönkål, jordärtskocka, kålrot, lök, morötter, palsternacka, potatis, rotselleri, rödbetor, rödkål, vitkål.

  • Frukt: Äpple.


VÅR:

  • Isbergssallad, kålrot, lök, morötter, palsternacka, potatis, purjolök, rotselleri, rödbeta, salladskål, sparris, vitkål.

  • Frukt: Rabarber.


HÖST:

  • Blomkål, broccoli, brysselkål, grönkål, jordärtskocka, kålrot, lök, morötter, palsternacka, persiljerot, potatis, purjolök, rotselleri, rödbetor, rödkål, salladskål, savojkål, vitkål, stjälkselleri.

  • Frukt: Äpple.

Läs mer om frukt och grönt som är bäst för miljön – miljöforskaren Victoria Bignet reder ut.

Publicerad: