Matsvinn i skolan? Appsolut inte!

Ju mindre svinn i skolmatsalen, desto mer pengar till roligheter. Ny app mäter matsvinnet.

avJill Eriksson

Publicerad:
Uppdaterad:
Foto: PONTUS ORRE
SMART SKOLMATSAL. Kocken David Clifford instruerar eleverna har Tilda Petrusson 12, och Moa Granhage, 13, i hur appen fungerar. Det är David Clifford som utvecklat den för att hjälpa barnen att se hur mycket de har slängt från tallrikarna.

Varje dag slängs tonivs mat på svenska skolor, enligt Livsmedelsverket.
Nu kan barnen på en skola i Nacka tjäna pengar när de inte slänger mat.
– De flesta vill köpa basketkorgar, säger Moa Granhage i årskurs 6C.

Matsvinnet på de svenska skolorna breder ut sig. Varje dag slängs tonvis mat vid serveringen och från tallrikarna i skolor runt om i landet. Det visar en ny rapport från Livsmedelsverket.

För att minska på svinnet måste man se över miljön i skolan menar Karin Fritz, projektledare för kart­ läggningen på Livsmedelsverket.

– Det viktigaste är att jobba med måltidsmiljön, både den fysiska och sociala måltidsmiljön, säger hon.

Det måste bli betydligt lägre ljudvolym och kännas trevligt att gå till skolrestaurangen.

– Och så tiden, om man har tid att äta så har man både möjlighet att äta upp i lugn och ro och att gå och ta om.

Tjänar pengar

På Älta skola i Nacka har man valt en annan metod. Varje gång barnen slänger mindre än målet på 6,5 kilo per dag, får de hundra kronor till sin fritidskassa. Slänger de mer dras det pengar i stället. Målet är att minska på matsvinnet.

Det hela har pågått i tio års tid, men resultatet var till en början inte så lyckat.

– Vi brukade köra en tävling en gång om året där det bord som slängde minst fick dessert i pris, men det blev inte bra, säger Kaj Hallström, kökschef i skolrestaurangen. Tävlingen ledde till mobbning och till att eleverna började pressa varandra till att äta upp all mat, och den som verkligen ville slänga blev stoppad vid disken.

– Pressen blev för stor, säger David Clifford, skol­ kock.

App mäter långsiktigt

I stället började David Clifford att utveckla en app. Från början som ett administrativt verktyg för att kunna mäta svinnet. Så småningom delades appen till eleverna så att de kunde följa resultatet och i dagarna kommer version 2.0. Målet för skolan är att komma ner i så få matsvinnsgram som möjligt.

– De flesta eleverna på skolan har lämnat in önskemål om att vi ska köpa basketkorgar för pengarna, säger Moa Granhage i årskurs 6C.

Foto: PONTUS ORRE
Moa Granhage, 13, och Tilda Petrusson, 12, föredrar pasta carbonara när skolrestaurangen ”Älta smått och gott” bjuder på lunch. 

Livsmedelsverkets Karin Fritz betonar att det är viktigt att man inte hetsar barnen att äta mindre.

– Samtidigt som man jobbar med åtgärder för att minska matsvinnet är det superviktigt att se till att inte konsumtionen går ner. Om arbetet för att minska matsvinnet leder till att mindre mat hamnar i magen, då har vi missat målet. Det handlar inte bara om pengar utan om att mer mat måste ner i magen i stället för att slängas, säger hon.

”Vi äter för lite”

Sedan tidigare har Livsmedelsverket konstaterat tendensen att det är vanligt att vi äter för lite mat inom förskolan, skolan och äldreomsorgen.

– Vi slänger mat, men det är inte alltid för att vi producerar för mycket utan snarare för att vi äter för lite, säger Karin Fritz.

För 1,5 år sedan instifta­ des en handlingsplan om att minska matsvinn inom offentlig sektor. I Göteborg hade man då redan ägnat sig åt att försöka minska mat­ svinnet inom kommunen sedan 2016.

– Vi frågade om vi kunde få göra modellen till en nationell modell och utvidga den med åtgärder för hur man arbetar med tallrikssvinn samt kon­ sumtionsmätningar (hur mycket mat som hamnar i magen, reds anm).

Handboken lanseras om några veckor.

– Nu har vi visat hur det ser ut, så nu vill vi visa hur man kan göra också, säger Karin Fritz.

Foto: PONTUS ORRE
Det minimala matsvinnet efter tre klasser om totalt 83 elever vittnar om att eleverna tar uppgiften på största allvar. I appen. utvecklad av skolans kock David Clifford, blir det möjligt att följa matsvinnet över tid. Målet är att komma ner i så få gram som möjligt.
Foto: PONTUS ORRE
På Älta skola i Nacka har eleverna blivit försiktiga med att lassa på mer än de orkar äta. Det är framför allt nya basketkorgar som hägrar.

Så mycket slängs i skolorna

  • I svenska skolor kastas det dagligen 34 ton mat i onödan från serveringen. På ett år blir det totalt 6100 ton mat, det vill säga 5,5 kilo per elev och år. Inklusive tallrikssvinn blir det cirka 10 kilo per elev och år.

  • Trots att det slängs mycket mat i skolan är matsvinnet ännu högre i förskolan och allra högst på äldreboenden enligt de siffror som rapporterats in.

  • Antalet inrapporterade äldreboenden och förskolor var dock för lågt för att fastslå ett nationellt resultat av matsvinnet.

  • Kartläggningen har gjorts som ett steg till att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling: Agenda 2030 – att halvera matsvinnet till 2030.

Källa: Livsmedelsverkets rapport Fakta om offentliga måltider 2019

  • Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?

Publicerad:
ARTIKELN HANDLAR OM
MER OM MAT & DRYCK