Så påverkas klimatet av vad du dricker

Svenska forskare: ”Vad vi dricker har absolut betydelse”

Av: Jon Hansson

Publicerad:
Uppdaterad:
GÖR SKILLNAD Mat och dryck utgör en tredjedel av vårt klimatavtryck. Och det går att göra skillnad – en svensk studie visar hur vi kan minska avtrycket med våra alkoholvanor.
Foto: VINGRUPPEN
GÖR SKILLNAD Mat och dryck utgör en tredjedel av vårt klimatavtryck. Och det går att göra skillnad – en svensk studie visar hur vi kan minska avtrycket med våra alkoholvanor.

Nej, du blir inte smart av alkohol.
Men du kan dricka mer eller mindre klimatsmart.
En stänkare gör mindre avtryck än ekologiskt vin, visar en svensk undersökning.

Forskarna Ulf Sonesson och Ellinor Hallström vid Research Institute of Sweden, RISE, har i samarbete med Karolinska Institutet undersökt hur vår alkoholkonsumtion påverkar klimatet.

Rapporten Climate impact of alcohol consumption in Sweden bygger på en databas med 50 000 svenskars kostvanor 1997–2009 och uppgifter om deltagarnas eventuella sjukdomar.

– I grunden försöker vi hitta vilka råvaror och produkter som ger bra värden både för hälsa och klimatavtryck. I dag sprids tämligen förenklade budskap om hur vi ska äta. Vi tror att det kan finnas kombinationer som är bra både för hälsan och miljön som vi inte känner till, säger Ulf Sonesson.

Upp till tio procent avtryck

Mat och dryck utgör cirka en tredjedel av vårt klimatavtryck.

– I rapporten konstaterar vi att alkoholdrycker hos en hel del individer står för upp till 10 procent av kostens klimatavtryck. Så vad vi dricker har absolut betydelse, säger Ulf Sonesson.

Män häller i sig betydligt mer än kvinnor och deras alkoholklimatavtryck är nästan dubbelt så stort.

Men när det gäller typen av dryck är män i allmänhet klimatsmartare än kvinnor eftersom de i högre grad dricker öl. Sett till klimatpåverkan per liter dryck gör vin, starkvin och sprit ett nästan tre gånger så stort avtryck som öl.

Det finns stora skillnader inom kategorierna. Exempelvis gör starköl, där många märken importeras, ett något större avtryck än folköl – som nästan uteslutande bryggs i Sverige – eftersom transporterna orsakar utsläpp av klimatgaser.

– Själv har jag insett att de där goda flaskölen från Kalifornien inte alls är särskilt bra för klimatet. Då är närproducerat svenskt öl på burk ett bättre val, säger Ulf Sonesson.

Sprit mest klimatsmart

Är det bara alkoholen du är ute efter är sprit överlägset mest klimatsmart. Man brukar jämföra förbrukningen av alkoholhaltiga drycker i ”enheter” om 12 g ren alkohol. En enhet sprit (ett shot på 4 cl) orsakar bara en tredjedel så stort klimatavtryck som en enhet starköl (en flaska) eller vin (ett glas).

Den mer smak- och vinintresserade hoppas kanske att ekologiskt odlade, hantverksmässigt tillverkade kvalitetsviner orsakar ett mindre klimatavtryck än industri-plonk – men det är i oftast tvärtom. (Se längre ner i texten.)

– Det optimala klimatmässigt vore nog att frakta enklare vin från någonstans i Europa i bulk med båt till Sverige, tappa det på box här och sedan transportera ut det till systembutikerna. Men jag vill understryka att när det gäller vin är kanske inte klimatpåverkan det största bekymret. Det är en gröda som besprutas mycket och bekämpningsmedlen kan påverka de lokala ekosystemen, säger Ulf Sonesson.

  • Borde vi för klimatets skull styra bort från flaskorna och mot boxarna?

– Egentligen borde vi kanske uppmana till det. Men vi har diskuterat det inom projektet och vill vara försiktiga för det är en känslig fråga. Dessutom verkar det som om lådviner kan leda till en högre konsumtion, säger han.

Ulf Sonesson, forskarne vid Research Institute of Sweden, RISE.

En flaska vin = en dags klimatavtryck

  • För att nå Parisavtalets mål att begränsa jordens uppvärmning till under 1,5 grader skulle vi behöva få ner avtrycket från mat och dryck till under 1 ton CO2e per person och år. Världsnaturfonden WWF rekommenderar 0,6 ton eller knappt 1,65 kg CO2e per dag. Det motsvarar ungefär avtrycket från en flaska vin eller fyra stora stark.

  • (CO2e betyder koldioxidekvivalenter. Koldioxid är bara en av de gaser som påverkar klimatet. För att förenkla jämförelser räknar man om utsläpp av de betydligt kraftigare klimatgaserna metan och lustgas till CO2e.)

Folköl ger minsta klimatavtrycket

Utsläpp klimatgaser kg CO2e per liter

  • Lättöl/alkoholfritt öl 0,76 kg

  • Folköl 0,73 kg

  • Starköl 0,81 kg

  • Vin 2,16 kg

  • Starkvin 2,38 kg

  • Starksprit 2,07 kg

Som jämförelse: Utsläpp klimatgaser kg CO2e per kg ätbar växt/benfritt kött

  • Baljväxter 0,2–1,5 kg

  • Tamgris 5–7 kg

  • Kyckling 2–8 kg

  • Fisk, odlad 4–9 kg

  • Svenskt nötkött köttras 24–42 kg

Starksprit ger överlägset mest yrsel per kg utsläpp

Klimatavtryck i kg CO2e av 1 enhet alkoholdryck (12 g ren alkohol)

  • 43 cl folköl 3,5 % = 0,314 kg

  • 29 cl starköl 5,2 % = 0,235 kg

  • 13 cl vin 12 % = 0,281 kg

  • 8 cl starkvin 18 % = 0,202 kg

  • 4 cl starksprit 40 % = 0,083 kg

Män föredrar öl – kvinnor vin

De 50 000 i undersökning är till största delen män och kvinnor som i dag är 40–80 år. Eftersom äldre vuxna dricker mindre än yngre kan siffrorna vara i underkant. 

Konsumtion, liter per år

Män:

  • Öl 38 l

  • Vin 16 l

  • Starkvin 0,3 l

  • Starksprit 2,0 l

Kvinnor:

  • Öl 6,8 l

  • Vin 14 l

  • Starkvin 0,2 l

  • Starksprit 0,3 l

Mäns alkoholavtryck är 90 procent större än kvinnors

Klimatavtryck i kg CO2e per år av alkoholhaltiga drycker

  • Män och kvinnor 52 kg

  • Män 68 kg (därav vin 50 % och öl 42%)

  • Kvinnor 36 kg (därav vin 82 procent och öl 14 %)

Tiondelen med den högsta konsumtionen gjorde ett klimatavtryck på i snitt 202 kg CO2e per år.

Undersökningar från andra länder visar att australiensiska mäns alkoholkonsumtion i snitt orsakar ett avtryck på 278 kg, danska män och kvinnor 177 kg, franska kvinnor 35–42 kg.

Fatöl = klimatöl

Klimatavtryck kg CO2e för olika förpackningar per liter dryck

Öl:

  • Returflaska 0,10 kg

  • Engångsflaska 0,34 kg

  • Aluminiumburk 0,14 kg

  • Petflaska 0,14 kg

  • Fat 0,04 kg

Vin:

  • Petflaska 75 cl 0,24 kg

  • Glasflaska 75 cl 0,77 kg

  • 3 l box 0,14 kg

  • 1 l kartong 0,13 kg

Sprit:

  • Glasflaska 75 cl 0,77 kg

(Källa tabellerna: Hallström med flera: Climate impact of alcohol consumption in Sweden.)

Laddar ...

Frakt och förpackning de stora klimatfaktorerna

  • Transport i tank på båt och tappning i Sverige ger ett mindre avtryck än frakt av flaskor i lastbil eller på tåg. n Förpackningen är den andra stora klimatfaktorn. Tetror, boxar, pet-flaskor och aluminiumburkar ger ett mindre avtryck än lättviktsflaskor som i sin tur ger ett mindre avtryck än tunga flaskor.

  • Lågt skördeuttag brukar ge högre kvalitet. Men det är klimatsmartare att få ut så mycket druvor som möjligt per yta.

  • Samma gäller ekologisk odling som generellt ger lägre skörd. Men här finns andra faktorer, exempelvis att man inte sprutar med gifter, som talar för bättre hållbarhet i form av biologisk mångfald.

Solpaneler är ett sätt spanska vinproducenter försöker minska klimatavtrycket med.
Miguel Torres, 79, vinproducent.

Vinproducenten: ”Vi kan inte vänta ytterligare tio år”

– Vi är med i en sammanslutning av 700 spanska producenter och 2011 föreslog jag att vi alla skulle anta ett klimatprotokoll och börja minska våra utsläpp. I dag är vi 20 som skrivit under… suckar Miguel Torres, 79, som leder det stora spanska vinföretaget som bär hans efternamn. 

Han har under lång tid varnat för klimatförändringarna.

– Vi kan inte vänta ytterligare tio år. Vi måste redan i dag drastiskt minska våra utsläpp och få ner halterna av koldioxid i atmosfären. Och vi måste agera tillsammans. Nu har vi i alla fall tagit ett nytt initiativ, Wineries for Climate Action. 

Tanken är att samla producenter över hela världen som ser klimatförändringarna som det största hotet mot vinbranschen. Målet är att få ner utsläppen med 80 procent fram till 2045 genom ett utbyte av idéer och metoder.

– Vi är 14 som skrivit på. Jag har gott hopp om att vi snart blir fler, säger Miguel Torres.

De viktigaste åtgärderna har varit att minska vikten på flaskorna och att använda solpaneler. 

– Och i vår nya värmepanna kan vi ta till vara grenar och annat brännbart avfall och göra energi av det. Vi har också startat en serie experiment för att fånga in och återanvända koldioxiden som bildas när vinet jäser.

Ett exempel är en maskin från tyska Exytron som ombildar koldioxiden till väte och metan som sedan kan användas som bränsle i bilar och truckar. 

– Tyvärr kostar utrustningen miljontals euro. Jag hoppas att vi kan få hjälp från Bryssel med investeringen – annars kommer styrelsen att döda mig.  

Foto: Jennie Kumlin
Kim Forsberg, hållbarhetsansvarig på Vingruppen.

Vinimportören: ”Det borde vara enkelt att handla klimatsmart”

  • Hur kan ni hjälpa oss konsumenter att göra klimatsmarta val?

– Förpackningarna gör absolut störst klimatavtryck och där kan vi erbjuda lättviktsflaskor, bag in box, tetra och petflaskor. Vi försöker konstant föra fram budskapet att lättviktsglas är bättre för klimatet. Vi gör det exempelvis sóciala medier och i våra digitala vinprovningar. Där berättar vi också om hållbarhet och de certifieringar som finns – ekologiskt, biodynamiskt, etiskt, hållbart, arbetsvillkor med mera. Certifieringar börjar verkligen bli stort inom vinindustrin, säger Kim Forsberg, hållbarhetsansvarig på Vingruppen i Norden och Vinunic.

  • Det är många olika symboler att hålla reda på…

– Det borde vara enkelt att handla klimatsmart. Märkningarna kan vara förvirrande för konsumenten men det är å andra sidan bra att allt fler producenter vill trycka dem på förpackningen. Systembolaget arbetar med en enhetlig märkning för att samla ihop alla olika aspekter av hållbarhet. Det kan bli en bra hjälp.

  • Vin på burk börjar dyka upp, händer det något mer på förpackningsfronten?

– Hittills har det funnits en helt annan innovationskraft på matsidan. Nya förpackningstyper och material av icke-fossil råvara som sockerrör. Inom vinindustrin är det trögare. Det tar emot att bryta traditionerna. Här spelar du som konsument en viktig roll – ökad efterfrågan genererar större utbud. För vin som är gjort att drickas ungt finns det många förpackningsalternativ.

  • Är det svårt att få gehör från producenterna?

– Nej, alla jag pratat med känner av klimatförändringarna och många gör redan väldigt mycket för att minska sina avtryck. Här finns inga klimatskeptiker.

  • Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?

Publicerad: