
Bonnier Fakta
Rädda maten! :manual för minskat matsvinn
169,00 kr
Tillfälligt slut
Vi vill ha spagetti med köttfärsås! Precis som förra året ligger rätten etta på vardagsmatens svensktopp.
Den och andra favoriter är tyvärr inte särskilt klimatsmarta – men det går att fixa till.
PR- och trendspanarföretaget Food & Friends har för nionde året pejlat svenskarnas matvanor. Topplistan med vardagsfavoriter bjuder inte på några skrällar. Inte en enda ny rätt/kategori har lyckats kvala in sedan ifjol. Fem i topp är exakt samma även om ordningen bakom ettan spagetti med köttfärssås är omkastad.
Fredag, lördag, söndag är vi nästan lika konservativa. Men en ny kategori har i alla fall tagit sig in på helgens tio i topp i år – och tacos har tagit över förstaplatsen från kyckling.
Det animaliska proteinet dominerar stort hela veckan. Vi gillar köttfärs, biff och korv. Råvarorna som orsakar störst utsläpp av klimatgaser.
Det enkla knepet för att äta mer klimatsmart är att öka inslaget av grönsaker, rotfrukter, bönor och ärtor. Och kategorin vegetariskt finns visserligen med på båda topplistorna men först på varsin nionde plats.
Därmed inte sagt att svenskarna helt struntar i matens klimatpåverkan. En av åtta svarar att den allra viktigaste egenskapen hos en matprodukt är att den är hållbart producerad. Ytterligare några procent anser att det viktigaste är att det inte finns plast eller onödigt material i förpackningarna.
Enligt Världsnaturfonden WWF har varje människa en klimatbudget för maten på 11 kg koldioxidekvivalenter, CO2e, per vecka om vi ska klara Parisavtalets mål. Det betyder ungefär 0,5 kg CO2e per lunch och middag plus några hekto till frukost och mellis.
Ingen av de fem favoriträtterna här bredvid klarar 0,5 kg-gränsen. Ettan på topplistan, spagetti med köttfärssås, orsakar mer än sex gånger så stora utsläpp av klimatgaser.
Av rapporten framgår också att rött kött, importerad mat och plastförpackningar är det som ger oss mest klimatångest.
Köttfärs i plasttråg, italiensk pasta, lime från Mexiko, majs från Ungern… Både spagettin med köttfärssås och helgfavoriten tacos skaver en smula mot det där.
Men visst går det att fortsätta äta favoriträtterna utan att få klimat-ont i magen. Det gäller bra att skruva lite på recepten.
Bonnier Fakta
Rädda maten! :manual för minskat matsvinn
169,00 kr
Tillfälligt slut
Gör du Sveriges godaste köttfärssås? Vad är hemligheten bakom den perfekta rätten? Dela med dig av dina bästa tips och tricks i vår chatt!
Nu stänger vi denna chatt. Tack till alla som ville dela med sig av sina tips!
Bacon eller rökt skinka! Ett måste. Vitt vin och lite riven fänkål. Framför allt långkok!
För utom alla standard indigerdienser tillsätt kycklinglever och kanelstång massor av rödvin och puttra länge. Tar den till ny nivå
Mascarpone, chili..... Nötfärs, lök, krossade tomater Svartpeppar, oregano och lite creme fraiche. Riven parmesan....
Gör en italiensk köttfärsås på blandfärs, skalade tomater(italienska) i burk, röttvin, pancetta, lök, morötter, selleri, tomatpuré, köttbuljong, en vitlöksklyfta, basilika, timjan. Sen får den småkoka på väldigt låg värme i ca 1-2 timmar. Serveras med hemmagjord pasta :) nom nom nom
Vi har tagit fram enkla recept på de fem mest populära vardagsrätterna. Vi har också kollat hur klimatsmarta de är – och ger förslag på hur de kan bli bättre.
Siffran vid ”Klimatavtryck” visar hur stora utsläpp av klimatgaser som en portion av rätten orsakar i kg koldioxidekvivalenter, CO2e.
Grunden för de uträkningarna är så kallade livscykelanalyser som räknar in odling/uppfödning, transporter, förpackningar med mera för varje råvara. De ger en grov uppskattning och kan variera. En kyckling kan exempelvis vara uppfödd i extrem stordrift eller på en liten ekologisk gård. Men analyserna ger en hygglig möjlighet att jämföra klimatavtrycket av olika råvaror.
.
Källa: RISE Öppna listan 1.6, Unilevers CO2-klakylator.
,
Uppgifterna i Food & Friends ”Matrapport 2020” bygger på svar från 1 025 personer, ett representativt urval i åldern 15–74 år. De utfrågades om sin matvanor och tankar om mat i maj i år.
Förra årets placering inom parentes.
Rätterna på tio i topp-listan står för cirka 60 procent av vardagsmaten i Sverige. Alla tio var med på listan även förra året.
Rätterna på listan utgör cirka 60 procent av alla helgrätter. Bara en ny rätt – vegetariskt – har lycktas ta sig in på helglistan sedan förra året.
Bonnier Fakta
Snabbt, gott och billigt!
195,00 kr229,00 kr
Tillfälligt slut
Tre av fyra svenskar är mycket eller ganska intresserade av matlagning. Andelen mycket intresserade dippar till 28 procent jämfört med 38 procent de två föregående åren.
Bara 3 procent är mycket ointresserade av matlagning.
Fler än tre av fyra (78 procent) och fler än föregående år ser sig som allätare. 2 procent är veganer och 3 procent vegetarianer, något färre än 2019. Ett par procent är pescetarianer (äter även fisk) och 12 procent kallar sig flexitarian.
Tre av fem (62 procent) kommer att äta som tidigare år under 2020.
Men nästan en av fyra (23 procent) kommer att minska sin konsumtion av nöt- och griskött.
2 procent tänker tvärtemot öka sin köttkonsumtion. Lika många planerar att bli vegetarianer.
Tre av fem äter kött, kyckling och/eller fisk fyra eller fem gånger i veckan eller oftare.
5 procent äter aldrig kött, kyckling eller fisk.
Något fler äter vegetariskt för att de anser att det är hälsosamt (23 procent) än de som gör det för att de tycker att det är bättre för miljön (18 procent).
5 procent gör det för att en annan familjemedlem är vegetarian.
Gruppen som aldrig äter helvegetariskt till middag har stadigt krympt från 28 procent för fem år sedan till 18 procent i dag.
Hela 59 procent äter vegetariskt till middag minst en gång i veckan.
När vegetariskt står på menyn är det oftast i form av soppa, sallad eller pasta med sås. De här tre vegorätterna toppade även ifjol.
Allt fler tycker att det viktigaste är att det smakar gott när de bestämmer vad de ska ha till middag. Från 18 procent 2017 till 35 procent i år – nästan en fördubbling. Näst viktigast 2020 är att hela familjen gillar maträtten. Faktorer som hög kvalitet på råvarorna och lågt pris har minskat starkt i betydelse under de senaste åren.
Svaren blir lite annorlunda när det gäller vad som är den viktigaste egenskapen hos en matprodukt. Flest (20 procent) svarar att den ska vara närproducerad. Sedan är det tajt om andraplatsen mellan egenskaperna ekologiskt, inga tillsatser, hållbart producerad, ett varumärke jag känner igen och billigt.
Det vanligaste är att handla mat två gånger i veckan, en av tre gör det. Drygt en av fyra handlar en gång i veckan. Bara några få procent hänger i mataffären dagligen. Ett par promille sätter å andra sidan aldrig sin fot i en livsbutik.
Det de flesta uppger att de tänker lägga mer pengar på kommande år är: resa i Sverige, handla mat online och beställa hämtmat/take away. En ännu större andel, omkring hälften, av de tillfrågade svarar att de ska lägga mindre pengar på att: resa utomlands, bo på hotell och äta lunch eller middag på restaurang.
När pandemin dragit förbi är vi mest sugna på att bjuda hem vänner på middagar och att gå på krogen. Ett visst sug efter att äta buffé-mat syns också men ungefär lika många vill trappa ner på det.
Bunkring och krisberedskap har varit aktuella ämnen i virusets spår. 1 procent av de tillfrågade uppger att de har mat för mer än sex månader hemma. 16 procent har mat för mer än en månad. Den största gruppen, knappt hälften, klarar att hålla svälten från dörren i 2–3 veckor. Nästan lika många har bara mat hemma för en vecka eller mindre.
Fler än var fjärde svarande (28 procent) är ambitiös och gör en veckomatsedel för middagarna. Ungefär en av tio är mer spontan och bestämmer sig i butiken. Lika många lyssnar till hur magen kurrar under eftermiddagen och sätter kvällsmenyn då.
Flygresor, plastförpackningar och importerad mat är det som ger mest klimatångest. Två av fem känner så inför de här kategorierna. Sedan är det ett långt hopp till trion nötkött, griskött och avokado. Varor som gnager var femte svarandes samvete. Betydligt lugnare är det med svenskproducerad mat och sallad som bara oroar någon enstaka procent.
Vegetariskt är årets trendrätt svarade 9 procent, följt av poké bowl på 8 procent och sushi på 4 procent.
.
Källa: Food & Friends ”Matrapport 2020”
.
40 min