Så äter svenskarna – nu och i framtiden

Köttfärssåsen är tillbaka som svenskarnas vardagsfavorit, 57 procent har plastångest och halloumi är raketen på den vegetariska menyn.

avJon Hansson

Foto: CAROLINA BYRMO
Dukat för en ny hållbar matvärld. Tallrikar av bananblad, originalsugröret – av vass. Och här är pantmuggen – du lämnar tillbaka den du tog senast odiskad och får en ny full med kaffe, berättar Lotta Ahlvar.

Sugrör av vass, pantmuggar i stället för engångs på take away-fiket, minskat köttätande, men mycket mer halloumi – och en ”blomsteruppsättning” som går att käka upp.

En tur på mässan Gastro Summit som drog igång i Stockholm i går ger en glimt in i en nyare, kanske skönare och förhoppningsvis hållbarare matvärld.

Ös på – men ät upp

Mode- och designoraklet Lotta Ahlvar har även spanat på trender inom maten och hennes slutsats är att ”det gröna är det nya svarta”. Vegotrenden är ingen övergående fluga.

– Vi är så illa tvungna att hitta en mer hållbar livsstil så vi måste äta mer växtbaserat. När det gäller klimatavtrycket är både mode- och matindustrin rätt stora skurkar. Det är långa transporter – i stort sett alla kläder vi köper i Sverige transporteras hit, samma med mycket av maten. Odlingen av såväl grönsaker som spannmål och växtfiber till tyger kräver stora mängder vatten. Och båda industrierna använder mycket plast som senare kan hamna i haven, säger hon.

  • Så vad göra?

– Det krävs en kombination av gammal klokskap och high tech. Jag tänker på min svärmor som hade tallrikar med små matrester i kylen. Sedan kombinerade hon den där sillbiten, ostkanten och halva ägget till en festmacka på kvällen. Det gäller även prylar och inredning. Använd det du har. Det kommer en mottrend till det nordiskt avskalade nu. Gucci, Burberrys och Harvey Nichols skyltar med sinnliga stilleben och installationer i sina butiker. Så ös på med prylar på festbordet, damma av de gamla kandelabrarna, kolla i skåpen, ställ fram barnens dagisalster.

Och så det nya. Lotta Ahlvar visar på alternativen till plasten.

– Se här, tallrikar av bananblad, originalsugröret – av vass. Och här är pantmuggen – du lämnar tillbaka den du tog senast odiskad och får en ny full med kaffe. 

  • Vad är viktigast för hållbarheten?

– Ät upp. Släng inte mat.

Foto: CAROLINA BYRMO
”Vi är så illa tvungna att hitta en mer hållbar livsstil så vi måste äta mer växtbaserat”, säger Lotta Ahlvar.

”Hållbart och nyttigt går hand i hand”

”Ätbar bukett i dag. Din middag i morgon”, står det på Annika Unt korgar med äpplen, rödlök, grönkål och annat vackert.

– Jag är egentligen dietist, har föreläst och tjatat om skolmat och att äta nyttigt i 20 år men så fick jag sådan lust att göra det här – mest som en pr-grej men intresset för korgarna har varit jättestort. Jag vill också puffa för att du ska plocka där du står. Vi importerar 100 miljoner rosor varje år, de flesta från Östafrika. De flygs till Europa. En stor bukett kostar 500–600 kronor, de här grönsakerna en hundralapp och sedan kan du hacka dem till en soppa, gryta eller wok. Svenska syrliga äpplen funkar väldigt bra i mat, du kan skippa vinet som smaksättare.

  • Vad är viktigast för hållbarheten?

– Ät närodlade tuffa grönsaker som kål, lök och rotsaker. De kräver ganska lite energi och vatten, behöver inte odlas i växthus och inte fraktas långa sträckor. Dessutom är färggranna grönsaker och frukter fulla med antioxidanter. Hållbarhet och nyttigt går hand i hand.

Foto: CAROLINA BYRMO

Sätter schyssta krogar på kartan

Karma är appen som i dag kopplar ihop grossister, 4 300 restauranger/kaféer och 750 000 privatpersoner i svenska städer, London och Paris. Grossisten eller krogen som har varor eller rätter som snart måste slängas kan erbjuda dem till rabatterat pris och intresserade köpare kan anmäla intresse. Typexemplet är restaurangen som har ett antal lunch över. Du som är i närheten kan slinka förbi på hemväg från jobbet och köpa två portioner för halva priset. Middagen räddad.

– Eftersom restaurangerna och kaféerna är inlagda på kartor i appen så får du dessutom jättebra koll på vilka ställen som gör en insats för klimatet, säger Anita Cedergren på Karma.

Små ändringar i vardagsmaten ger stor effekt

Köttfärssåsen är tillbaka som svenskarnas vardagsfavorit, 57 procent har plastångest och halloumi är raketen på den vegetariska menyn.

Pontus Dahlström från kommunikationsbyrån Food & Friends presenterade en drös fakta från en ny undersökning där 1 000 personer berättat om sina matvanor.

  • Några slutsatser när det gäller hållbarheten?

– Vi svenskar har en rätt begränsad meny, i snitt elva vardagsrätter. Men det gör att det blir stor total effekt om vi jobbar med dem. Om vi försöker ta små steg hela tiden. Blandar i lite rotsaker i köttfärssåsen, samma med tacosarna. Sedan behövs nya bra produkter – med färre e-nummer, tydlig information om var de producerats, hur tillverkningen gått till. Viljan finns där men vi behöver hjälp med att äta hållbarare.

Foto: CAROLINA BYRMO
Plast ger svenskarna mest klimatångest, enligt nya ”Matrapporten” från Food & Friends.

Så äter svenskarna – känner du igen dig?

Uppgifterna kommer ur Food & Friends ”Matrapporten”.

  • Tre av fyra är allätare, 16 procent flexitarianer, 5 procent vegetarianer och 2 procent veganer.

  • Fyra av fem är mycket eller ganska intresserade av matlagning.

  • Mer än en av fyra, 28 procent, vill äta mindre av nöt- och grisköttet. Bland yngre kvinnor är det 40 procent.

  • En av tre äter kött, fisk och/eller kyckling minst fem gånger i veckan.

  • En av fem handlar mer mat online än förra året.

  • En av fem äter lunch ute mer sällan än förra året.

  • Mer än en av fyra tycker det är tråkigt att köpa mat online. En av 20 tycker det är tråkigt att handla mat i affär.

  • En av tre veckoplanerar sin matinköp. En av tio bestämmer sig i affären för vad som ska ätas till middag.

  • Drygt en av tre handlar mat tre eller fler gånger i veckan. I storstäderna handlar varannan så ofta.

  • En av tre får sin inspiration på matsajter. Hälften av de unga inspireras i sociala medier. En av tre äldre kollar i mattidningar, betydligt färre av de yngre.

  • Svenskarna använder i snitt elva recept under en månad. Barnfamiljerna något fler, 12–13. Äldre har en bredare receptrepertoar än yngre.

  • Om det blir rester över använder fyra av fem dem till en ny måltid. Bara 1 procent säger att de slänger överbliven mat. 5 procent av männen äter upp resterna bums.

  • Över hälften av svenskarna, 57 procent, har klimatångest över plast. Stora orosmoment är också (i fallande skala) nötkött, griskött, utlandsresor och importerad mat.

  • Viktigast för flest är att vardagsmaten är producerad i Sverige, därefter att den är billig och att den är hållbart producerad. När det gäller helgmaten är det viktigaste att den är god.

Det dricker vi till vardagsmaten

  • vatten 65 procent

  • mjölk 22 procent

  • vin 7 procent

  • starköl 5 procent

Det dricker vi till helgmaten

  • vatten 44 procent

  • vin 28 procent

  • läsk 27 procent

  • starköl 17 procent

  • Nästan varannan, 45 procent, dricker alkohol någon gång i veckan.

  • En av sex 24–34-åringar dricker aldrig alkohol.

De populäraste vardagsrätterna

  • spagetti med köttfärssås (tillbaka i topp)

  • kyckling med tillbehör (nedpetad till andra plats)

  • fisk

  • pastarätter

  • soppor

  • korv stroganoff

  • vegetariskt

  • korv med tillbehör

  • köttbullar med tillbehör

  • lax

Vegetariskt en gång i veckan

  • I stort sett varannan svensk har med sig lunchlåda minst två gånger i veckan. Männen har nu gått om kvinnorna, 51 jämfört med 47 procent.

  • Den populäraste vegetariska rätten är oförändrat grönsakssoppa följt av sallad, pasta och så årets raket, halloumi.

  • Drygt hälften, 57 procent, äter vegetariskt minst en gång i veckan.

De populäraste helgrätterna

  • kyckling (ny etta)

  • pizza

  • tacos

  • biff med tillbehör (tidigare etta)

  • fisk med tillbehör

  • hamburgare

  • fläskfilé med tillbehör

  • spagetti med köttfärssås

  • grillat

  • lax

De trendigaste maträtterna

  • sushi

  • tacos

  • poké bowl

  • Varje vecka är det onsdag. Men inte vilken onsdag som helst. Det är Matsmarta onsdag! Genom kunskap, härliga tips och recept vill Aftonbladet inspirera dig och hela svenska folket att äta lite klimatsmartare. Och man måste ju börja någonstans – så varför inte en dag i veckan?

ARTIKELN HANDLAR OM