Älskade julmat – därför vill vi ha det här på julbordet

Bästa tipsen på julmat – klassiska rätter, julgodis, bakning och drycker för hela julen

MAT & DRYCK

Julmat. Är det hemgjorda köttbullar, grönkål, risgrynsgröt och julskinka? Många håller hårt på traditionerna medan andra glatt äter poké bowl i stället. Här är några av julbordets älskade rätter och dess historia.

Allt om julmat

Snart sitter vi där – proppmätta efter julbordsstafetten. Det är lätt hänt att julbordet växer över sina brädder när alla absolut ska ha med sina måste- och favoriträtter. Morbror med sin hemgjorda leverpastej, faster som inte tycker det blir jul förrän dopp i grytan står på spisen. eller kusinen som travar upp inkokta grisfötter som ett kaplas4avs-proffs.

Men hur kommer det sig egentligen att det är just till jul vi vill äta risgrynsgröt, rödbetssallad, janssons frestelse och skinkmacka med senap?

Julbordet kan lätt ses som en kavalkad av vår mathistoria. Men den som tror att varenda svensk under förindustrialiseringens tid festade runt på skinka och köttbullar tar gruvligt fel.

Dagens ätorgier har inte mycket gemensamt med bondesamhällets fattigdom under främst 1800-talet. De flesta åt gröt och saltad fisk året runt. Höjden av lyx var att låta en smörklicka sakta smälta ner över gröten.

Dagens recept – 17 december 2018:

Foto: Thinkstock
Julmat: Grisfötter är inte längre så populärt på julbordet.

Bland de äldsta inslagen på julbordet hittas dopp i grytan, grisfötter och sylta. Men alla tre rätterna blir allt mindre populära.

Under första delen av 1900-talet utvecklades charkuteriindustrin med julkorvar, leverpastejer och prinskorvar. De billiga och lättillgängliga produkterna blev snabbt populära inslag på julbordet.

Under 1900-talets andra hälft förvandlas julaftonsmiddagen från en 3–4 rätters sittning till att bli en enda stor julbuffé. Samtidigt försvann också skillnaden mellan midsommar- och julsmörgåsbordet i spåren av industrisamhällets utveckling med snabba transporter, laxodlingar och äggläggningsfabriker.

I vår moderna tid fasas sakta men säkert gamla rätter som lutfisk, sylta och grisfötter ut. Kanske är det konsistensen, mjukt och lite slemmigt, som inte faller oss i smaken. Nu när varje tugga ska vara en mix av surt, salt, sött umami och så lite crunch.

Men dofterna och smakerna vill vi behålla så julkryddningen förs över till mer moderna rätter. Saffrans- och apelsinsill, griljerad rotselleri och grönkålspaj.

Foto: Carolina Byrmo
Julmat: Inlagd sill serverar vi gärna vid alla högtider.

Sill (här finns receptet på inlagd sill)

Sill och potatis kan tyckas typiskt för julbordet, ja midsommar också, men saltad sill och potatis var länge vardagsmat och förknippades inte alls med festmat.

Redan på senmedeltiden fanns en torrare variant av kryddsillen men bara på högreståndesborden eftersom kryddorna kom från andra sidan jorden. När kryddorna sjönk i pris började de även användas av allmogen.

Inlagd i socker- och ättikslag blev sillen först under den senare delen av 1800-talet. Tidigare var socker en lyxvara som få hade råd med. När folk fick råd att äta annat än saltad sill på vardagarna kom sillen att hamna på bordet vid årets högtider i stället.

Dopp i grytan

Dopp i grytan tillhör en av de äldsta rätterna på julbordet och sträcker sig så långt tillbaka som till 1000-talet. Förr inleddes ofta julen med lunch med dopp i grytan.

Julskinka

Skinkan kom förvisso från den slaktade julgrisen, som bara de mer bemedlade hade råd med, men saltades ner och sparades oftast till midsommar. Att spara några grisar från höstens storslakt och slakta dem lagom till jul för att ätas färsk var en stor lyx. Julskinkan blev ett vanligt inslag på julbordet först under 1900-talet i takt med det ökande välståndet och när fler och fler flyttade in till städerna.

Foto: TT
Julmat: Det blir mer och mer populärt att stoppa egen julkorv.

Julkorv

Julkorven tillhör en av de äldsta rätterna på julbordet. Men med tiden har den ersatts av prinskorven. Men den hemgjorda julkorven har fått ett uppsving när hipster-folket tagit korvstoppningen till högre höjder.

Foto: Andreas Hillergren
Julmat: Grava lax är lätt att göra själv - och supergott.

Gravlax

Gravad lax har förekommit i Sverige sedan 1600-talet. Från början handlade det mer om en form av fermentering som resulterade i något som mer liknade surströmming.

Lutfisk

Beredningen av lutfisk kan spåras ända tillbaka till senmedeltiden. Under vintern var det svårt att få tag i färsk fisk varför man lutade av den. Förr var lutfisken festmat även på midsommar, Mårtens afton och på bröllop.

Köttbullar

Köttbullar anses som helt och hållet svenskt av många. Men det finns varianter av köttbullar i stort sett över hela världen. Under 1700- och 1800-talet var de vanligare att koka köttbullarna, som frikadeller. Att mala kött är en ganska modern företeelse men tidigare finskar man kött för att kunna använda de lite sämre och segare delarna. På julbordet hamnade köttbullarna först efter andra världskriget.

Foto: Carolina Byrmo
Julmat: Rödbetssalladen – en ung klassiker.

Rödbetssallad

Den klassiska rödbetssalladen känns som en urtida julrätt men faktum är att den i dagens form skapades så sent som på 1960-talet.

Janssons frestelse

Janssons frestelse fick sin nuvarande form runt förra sekelskiftet. Den har sitt ursprung från 1800-talets ansjovislådor. Julrätt blev den först på 1970-talet.

Pepparkakor

Pepparkakans historia är riktigt lång men svår att bekräfta. De första dokumentationerna i Sverige är från 1300-talet. Till bröllopet mellan kung Magnus Eriksson och Blanka av Namur bakades det pepparkakor, inköpen av ingredienserna finns nedskrivna.

I noteringar från Vadstena kloster kan man läsa att peppar användes som ingrediens i pepparkakor på 1400-talet. Först på 1700-talet finns pepparkaksrecept med i svenska kokböcker och under 1800-talet börjar pepparkakan förknippas med julfirandet. Ända in på 1900-talet förekommer peppar och kryddpeppar i receptet.

Den 9 december infaller pepparkakans dag.

Foto: Per Björn
Julmat: Saffransdoften sprider sig med lussebullarna..

Lussebullar

Lussekatt, lussebulle, lussekuse, saffranskuse eller julkuse, förr även kallad dövelskatt eller dyvelkat. Ja, kärt barn har verkligen många namn. Lussebullens ursprung har flera förklaringar. En sägen från 1600-talets Tyskland berättar att djävulen, utklädd till katt brukade slå barn. Jesus, i sin tur utklädd till ett barn, delade ut bullar till de barn som var snälla. Djävulen som även kallas Lucifer sägs då ha gett namn åt Lussebullarna. I Västsverige kallades lussekatter frö dövels- eller dyvelkatter, som ursprungligen betydde djävul.

Risgrynsgröt

Risgrynsgröt kokades redan under medeltiden. Men bara för de rikaste eftersom risgrynen importerades. Först under 1800-talet blv det vanligt att koka gröt på risgryn.

Julost

Julosten tillhör också en av våra äldsta tillbehör på julbordet.

Foto: Emma Mattsson
Julmat: Hemgjort julgodis, både roligt och gott.

Julgodis

Under efterkrigstiden var Sverige självförsörjande på socker vilket gjorde att julgodiset raskt ökade i popularitet. Tidigare bestod julgodiset mest av äpplen och nötter. Men i ett adelshem på 1600-talet kunde man faktiskt hitta apelsiner, marsipan klenäter, torkade fikon och dadlar på gottebordet.

Glögg

Glöggen har medeltida anor och dess motsvarighet finns i flera länder. Ja till och med de gamla grekerna och romarna kryddade sitt vin. dels för att det skulle vara bra för hälsan men antagligen även för att dölja smaken på dåligt vin.

I slutet av 1800-talet hade glöggen blivit en svensk jultradition och de flesta vinhandlare hade sin egen glöggblandning. I dag finns mängder av varianter och smaksatta glöggsorter.

Julmust

1910 lanserades julmusten som ett alkoholfritt alternativ till öl. Men det var först på 1930-talet som den började kallas julmust.

Här hittar du våra andra recept på julmat:

Juldesserter

Julgodis - recept

Juldryck - recept

Vegetarisk julmat - recept

Julbak - recept

ARTIKELN HANDLAR OM

Julen 2018

Julmat

Jul

Högtider

Glögg

Julgodis