Karin Ahlborg: Ge oss en svensk tv-kock som vågar prata om råvaror

MAT & DRYCK

Varför har vi ingen svensk Jamie Oliver?

Är det tv-kanalerna som är för fega?

Eller är det kockarna som är mesiga?

Jag har funderat lite över våra tv-kockar. Varför finns de där i rutan, egentligen?

Foto: Lotte Fernwall
Karin Ahlborg vill ha en svensk Jamie i rutan.

Det kan absolut inte vara för att lära oss laga mat. Förra veckan i SVT:s Mat/Niklas gjorde han a) en vanlig sallad med fetaost, b) blandade ruccolasallad med kokt potatis, c) knöt fast citronskivor på laxbitar och d) stack pinnar genom en bit fläskfilé.

Låt vara att alla inte har kläm på hur man knyter ett snöre runt en bit lax, men att blanda sallad? Det är väl det man låter sexåringen som vill hjälpa till i köket göra?

Det skulle kunna passera som pausunderhållning. Men det finns ett krux. Alla kockar vet att det är kvaliteten på råvarorna som är viktig när man lagar mat.

Då undrar jag: Var finns de här goda råvarorna? Vad ska jag välja? Hur ska jag kunna se om köttet är mört och saftigt och vilken tomat ska jag be min butik ta hem?

Om det sägs inte ett knyst. Tv-kockarna måste låtsas som om det går bra med vad fanken som helst i grytorna, fast de vet att det inte gör det.

De duktiga kockarna, dit Niklas Ekstedt hör, köper inte vilket kött som helst och de skickar tillbaka grönsaker som inte håller måttet. På menyerna skriver de ut exakt varifrån kycklingen och sparrisen kommer, därför att det spelar roll. Men i teve måste de knipa igen om sina kunskaper, till skillnad mot vinprovare som får hissa och dissa viner. Eller bilprogrammen som talar om vilka bilar som är usla och vilka som är bra.

Men maten ska uppenbarligen behandlas på något jämlikt sätt – allt är lika bra.

Jag vet inte om det beror på ointresse, okunskap eller arrogans hos tv-kanalerna.

Men jag vet att jag längtar efter en svensk Jamie Oliver. En duktig kock som dundrar och brinner och vågar slå stekspaden i bordet: Det här är skit! Det här är dåligt! Leta efter det här!

Vi behöver det i Sverige, där vi har lämnat över all makt över vår mat till livsmedelskedjorna.

Snälla någon – ge oss en Jamie!

Karin Ahlborg