Nu stiger elpriserna – och ilskan – i norr: ”Skrämmande”

Under november har prisskillnaderna på el i landet försvunnit nästan helt.

Trots det ser det fortsatt ut som att boende i elområde 1 och 2 blir utan det retroaktiva elprisstödet för förra vintern.

– Det mest skrämmande är att regeringen inte ser verkligheten för vad den är, säger en Skellefteåbo.

Prisskillnaderna på el i landet har i november nästan helt försvunnit, vilket Ekot var först att rapportera.

Att priserna nu jämnas ut mellan norr och söder beror på flera saker, menar Måns Skytt, elprisexpert på Tibber.

– Det ena är att varje år i norr lägger man is på älvarna när kylan kommer så att man under resten av vintern har ett stabilt och skyddande lager is, det begränsar hur mycket man kan producera i norr under isläggningen, säger han.

Förlorar man produktion kan man alltså inte heller exportera lika mycket el till södra delarna av landet. Men även vinden påverkar, menar han.

– Det andra är att vi har mycket vindkraft i Sverige, men det som sker när man går från varmare till kallt väder är att det blir isbildning på vindkraftverken vilket gör dom mindre effektiva eller måste helt stängas av. Och när det väl blir kallt i norra Sverige så har man inte så stort överskott, säger Måns Skytt.

Bara för en dryg månad sedan presenterade regeringen ett nytt elprisstöd, som bara riktas till invånare i elområde 3 och 4. När priserna nu stiger i elområde 1 och 2, stiger även ilskan hos invånarna i dessa områden.

Elområdena.
Elområdena.

Ogenomtänkt beslut som slår fel

Mattias Lind, 48, är bosatt i en villa i Skellefteå. Där låg det rörliga elpriset i oktober drygt 47 procent högre jämfört med förra året, på totalt 53,89 öre per kWh innan elcertifikatsavgift, moms och påslag, enligt Skellefteå Kraft.

– Det är ingen tvekan om att vi kommer få ökade kostnader. Lägg till generellt högre löner i mellan och södra Sverige och generellt lägre skattesatser, så blir det mer påtagligt här, säger han.

I Mattias Linds hushåll har de installerat fjärrvärme och gör, utöver det, vad de vad de kan för att minska förbrukningen, som till exempel att sänka inomhustemperaturen, anpassa tiderna för matlagning och släcka lampor. Däremot är det svårt att komma bort från de stora bovarna som till exempel motorvärmaren och beroendet av bilen.

– Regeringen betalade ju ut stöd för förra året, då fick ju även vi det, det är ju tacksamt. Men varför ska de nu betala ut dubbelt stöd? och varför inte till alla? Energipriserna är ju numera utjämnade, säger han.

Han är missnöjd med regeringens besked om elprisstöd och beskriver det som ogenomtänkt och som slår helt fel.

– Vi får mindre pengar att leva att för. Men finns de som har det sämre. Det viktigaste borde vara att äldre och ensamstående får högre stöd än att stödet ska gå till företag som justerar priserna på sina varor och tjänsten och ändå ligger på fasta priser, säger han och fortsätter:

– Det mest skrämmande är att regeringen inte ser verkligheten för vad den är, säger Mattias Lind.

I en intervju med Ekot säger Christian Holtz, energimarknadsanalytiker vid Merlin & Metis, att det blir en extra tuff smäll för de i norr som inte får ta del av elprisstödet. Men på sikt tror han att prisskillnaderna ändå kan komma tillbaka.

– Skulle det bli mindre prisskillnader verkar det väl rimligt att man från politiskt håll ser över hur stödet är utformat, säger Christian Holtz till Ekot.

Is på Luleälven. Arkivbild.
Is på Luleälven. Arkivbild.
Publisert:

LÄS VIDARE

Min ekonomi

Prenumerera på Cervenkas Nyhetsbrev

Spaningar om den turbulenta ekonomi vi lever i nu