Riksbanken är redo för bakslag

Av: TT

Publicerad:
Anna Breman, vice riksbankschef, har efter reservationen mot räntehöjningen i december anslutit sig till majoriteten i direktionen. Arkivbild.
Foto: Jonas Ekströmer/TT
Anna Breman, vice riksbankschef, har efter reservationen mot räntehöjningen i december anslutit sig till majoriteten i direktionen. Arkivbild.

Riksbankens nollränta kommer troligen vare sig höjas eller sänkas på ett bra tag, enligt protokollet från direktionens senaste räntemöte.

Men skulle det bli ett bakslag är man redo att agera.

"Direktionen betonade att penningpolitiken kommer att fortsätta anpassas om förutsättningarna förändras. Flera ledamöter menade dock att positiva inflationsöverraskningar inte nödvändigtvis skulle behöva innebära att räntan höjs tidigare än i Riksbankens prognos", skriver Riksbanken i en sammanfattning av protokollet från räntemötet den 11 februari.

Nollränta huvudscenario

Samtidigt visar protokollet att det inte går att utesluta att reporäntan sänks till minus igen, efter den omstridda räntehöjningen i december. Även om huvudscenariot är nollränta fram till en höjning av räntan någon gång kring årsskiftet 2021–2022.

"Men flera ledamöter betonade även möjligheten att på olika sätt använda Riksbankens balansräkning i detta sammanhang. Man poängterade också att vilka penningpolitiska verktyg som är lämpliga även beror på orsaken till en nedgång samt hur andra politikområden agerar", skriver Riksbanken i protokollet.

De vice riksbankscheferna Anna Breman och Per Jansson reserverade sig mot Riksbankens beslut om en räntehöjning till noll i december. Men på februarimötet hade de anslutit sig till majoriteten och levererade inga argument för någon räntesänkning under prognosperioden, konstaterar storbanken SEB:s ekonomer i en kommentar till protokollet.

Breman signalerade enligt protokollet att hon tycker Riksbanken ska vara försiktig med att sänka räntan till minus igen. Enligt Breman finns det en nedre gräns för hur lågt räntan kan sänkas. Går man under denna gräns försämras den så kallade transmissionsmekanismen, det vill säga, de effekter Riksbanken vill få med penningpolitiken blir svårare att uppnå.

Trycket på räntesänkning ökar

Under de tio dygn som gått sedan räntemötet har trycket på Riksbanken att sänka räntan ökat. Inflationen föll oväntat mycket i januari enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

Inflationstakten, enligt måttet KPIF, var i januari 1,2 procent, jämfört med 1,7 procent i december. Nedgången förklaras dock främst av lägre energipriser och förändringar i varukorgen som används för att mäta inflationen.

Riksbankens mål är att ha en KPIF-inflation på cirka 2 procent.

Inflationsförväntningarna bland marknadens aktörer sjunker också nedåt enligt en färsk enkät från Kantar Sifo Prospera. På ett års sikt förväntas nu den så kallade KPIF-inflationen ligga på 1,5 procent i snitt, mot tidigare 1,6 procent.

Publicerad: