Prognosen: Jätteras för bostadspriserna

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:

Storbanken SEB:s ekonomer räknar med att Sveriges BNP faller 6,5 procent i år, enligt en färsk prognos.

Arbetslösheten antas toppa på 14 procent i höst och bostadspriserna är på väg att falla med 15 procent.

För hela 2020 räknar SEB:s ekonomer med en arbetslöshet i snitt på 11 procent, en nivå som väntas hålla i sig även 2021.

"Världsekonomin tvärnitar på ett unikt sätt i coronapandemins spår. Rekordstora stimulanser från regeringar och centralbanker får effekt främst på lite längre sikt och arbetslösheten stiger under hösten till nivåer vi inte sett sedan 1930-talet", skriver SEB i sin konjunkturrapport Nordic Outlook.

SEB:s ekonomer, härledda av chefsekonom Robert Bergqvist, presenterar en ny konjunkturrapport i serien Nordic Outlook. Arkivbild.
Foto: Jessica Gow/TT
SEB:s ekonomer, härledda av chefsekonom Robert Bergqvist, presenterar en ny konjunkturrapport i serien Nordic Outlook. Arkivbild.

Väntas dubbla stödköp

Finanspolitiska krisåtgärder i kombination med den ekonomiska nedgången väntas enligt SEB:s ekonomer lyfta den offentliga skulden till 50 procent av BNP. Banken räknar dessutom med att Riksbanken dubblar sitt program för stödköp av obligationer till 600 miljarder kronor, upp från dagens 300 miljarder.

"Lågt kapacitetsutnyttjande hämmar investeringar samtidigt som hög arbetslöshet pressar bostadspriser och hushållens konsumtion. Butiksnedläggningar och minskat behov av kontorsyta drabbar kommersiella fastigheter och skapar risk för påfrestningar på banksystemen", skriver SEB.

SEB:s ekonomer räknar med att den mjukare nedstängningsstrategin i Sverige dämpar fallet för svensk ekonomi jämfört med andra länder.

Underskott på 7–8 procent

"Bedömningen är att ca 20 procent av svensk BNP föll bort under nedstängningarnas kulmen i april, jämfört med 30–35 procent i länder som Italien och Frankrike. Skillnaden gentemot Danmark och Norge bedöms utifrån kortdata vara likartad", skriver SEB.

Storbankens ekonomer uppskattar de direkta finanspolitiska stimulanserna i krisen hittills till cirka 3 procent av BNP, där det mesta handlar om lånegarantier till företag och skatteuppskov.

"Det innebär tillsammans med relativt starka svenska automatiska stabilisatorer att underskottet i offentlig sektor stiger till 7–8 procent av BNP; högre än under finans­krisen men inte riktigt i paritet med nivåerna under 1990-talskrisen", skriver SEB.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN