”Det är inte lika lätt att åka till Kanarieöarna”

Av: 

Ulrika Lidbo

Jobb & karriär

Gunilla, 71, trivs med jobbet som lärarvikarie

EFTERTRAKTAD Sedan två år jobbar Gunilla Hägg, 71, som lärarvikarie på Edenryds skola i Bromölla. Hon hjälper också till med läxläsning och som elevstöd. ”Man är väldigt eftertraktad och det är enormt roligt och givande. Fler pensionärer borde prova”, säger hon.
EFTERTRAKTAD Sedan två år jobbar Gunilla Hägg, 71, som lärarvikarie på Edenryds skola i Bromölla. Hon hjälper också till med läxläsning och som elevstöd. ”Man är väldigt eftertraktad och det är enormt roligt och givande. Fler pensionärer borde prova”, säger hon.

Pensionären Gunilla Hägg jobbar som lärarvikarie i grundskolan.

– Som före detta gymnasieadjunkt sitter jag med massor av kunskap och rutiner som det vore synd att bara kasta bort, säger hon.

Det började med att Gunilla Hägg ställde upp som ”senior i skolan”, ett ideellt projekt där pensionärer går in som extra elevstöd.

– Man äter lunch med barnen och ser till att de får matro, hjälper till på lektionerna och tröstar om någon är ledsen på rasten, förklarar hon.

Men det visade sig redan första dagen att Gunilla med sina meriter var högt ­eftertraktad även som lärarresurs.

Uppskattas av alla

– Rektorn fick nys om att jag är pensionerad lärare och undrade om jag kunde tänka mig att vikariera.

Efter en kort fundering och en snabb löneförhandling bestämde hon sig för att tacka ja. I dag, två år senare, är hon väl insatt i skolans rutiner och uppskattad av både arbetskamrater och elever.

– Barnen är så gulliga. De kramar en både när man kommer och går. Och lärarna är väldigt bussiga och hjälpsamma.

Det händer att omgivningen kommenterar hennes engagemang med: ”Vad bra, då har du något att göra på dagarna.” Men det handlar inte alls om det, säger Gunilla Hägg.

– Jag gör det för att jag behövs och fyller en funktion. Att kunna förklara något så att en ­liten person förstår och utbrister: ”Aha, jag fattar!” ger mig stor tillfredställelse.

”Lärarna hinner inte alltid”

Förutom jobbet som lärarvikarie är hon fortsatt engagerad som ”senior i skolan” och som läxhjälpare en dag i veckan på Edenryds skola i Bromölla.

– Lärarna jobbar hårt och hinner inte alltid med. Barn behöver mycket stöd i dag och vill bli lyssnade på. Då är det jättebra att det finns en person till i klassrummet.

Utöver glädjen i att undervisa och ställa upp som extra resurs uppskattar hon att vara del av ett arbetslag.

– Man får jobbkamrater. Den gemenskapen är jätteviktig, säger hon.

• Finns det inget negativt med att arbeta på äldre dar?

– Visst binder man upp sig en del, det är inte så lätt att åka till Kanarieöarna en månad. Barnen fäster sig vid en, men det är det som är kul.

Kan bli konflikter

Ibland uppstår konflikter, som den gången klassen skulle på utflykt och en pojke vägrade följa med.

– Han klättrade upp i ett träd och ville inte komma ner, men då lämnade jag över ansvaret till en kollega.

Som ”senior i skolan” förväntas man inte vara lika sträng som en ordinarie ­lärare.

– Min medverkan ska vara positiv. Skällandet får lärarna ta hand om, säger hon skämtsamt.

Hur länge Gunilla Hägg tänker fortsätta arbeta vet hon ­inte, utan tar en dag i taget.

– Jag får se hur länge jag orkar. Som det är nu orkar jag.

Jobba kvar efter 65 – så funkar det

Lagen om anställningsskydd (LAS) ändrades 2001 så att arbetstagare fick rätt att jobba till 67. Sedan dess har andelen arbetande äldre ökat markant.

Cirka 64 000 personer mellan 66 och 74 år har arbete som sin huvudsakliga sysselsättning.

Fortfarande är det flest högutbildade män med ofysiska jobb som arbetar efter 65, men ökningen har varit störst bland kvinnorna.

Nästan nio procent av kvinnorna var sysselsatta 2009, en fördubbling sedan ändringen av LAS 2001.

Källa: SCB, Näringslivets ­Ekonomifakta

ANNONS EXTERN LÄNK

Sänk ditt elpris idag och spara pengar - gå med i Kundkraft här.

Kundkraft

Publisert:

ÄMNEN I ARTIKELN

Jobb & karriär