Hög skatt och många äldre – de är kriskommuner

avTT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 2 | Foto: Johan Nilsson/TT
"Om vi vill ha kvar landsbygd så måste de generella statsbidragen höjas", säger Johan Jonsson (C), kommunstyrelseordförande i Emmaboda, som på fredag tillsammans med 25 kollegor träffar civilminister Lena Micko (S).

Härnösand i botten. Hofors, Malå och Orust är andra som hamnar sämst till i kommunernas krislista.

Gemensamt för dem är i huvudsak en åldrande befolkning, många flyktingar och en redan hög skatt.

Långsiktighet och färre pekpinnar från staten är några önskemål när kommunpolitikerna träffar regeringen på fredag.

Härnösand toppar TT:s lista över Sveriges kommuner som har de största ekonomiska utmaningarna.

– Men jag vill inte måla en svart bild, vi har kontroll på situationen, säger kommunstyrelsens ordförande Andreas Sjölander (S) som på fredag tillsammans med 25 kollegor träffar civilminister Lena Micko (S).

Att Härnösand hamnat högst i den mindre smickrande listan förklarar han med ändrad redovisning av pensionsskulden. Om några år kommer det att se bättre ut igen, enligt Sjölander. Just hög skuldsättning, risiga resultat och hög skatt är gemensamma faktorer och utmaningar för de utpekade kommunerna.

Tillfälliga tillskott

Det som förenar dem är i huvudsak en befolkningsminskning under en längre tid, där de unga flyttat medan de äldsta blir kvar och växer i antal, enligt kommunernas intresseorganisation SKR:s chefsekonom Annika Wallenskog. Men så kom flyktingvågen 2015/2016 och kraftiga pengatillskott från staten. Men de tillskotten är borta nu. Kvar är en stor mängd nyanlända, många fortfarande långt ifrån arbetsmarknaden.

– Många av de här kommunerna hade problem med ekonomin redan innan flyktingvågen, säger Wallenskog.

Fler äldre och yngre, och färre som jobbar och betalar skatt, är den enkla ekvationen som inte riktigt går ihop.

– Försörjningskvoten blir högre, säger Andreas Sjölander.

Skruva på systemet

Dessutom har de här kommunerna ofta en hög kommunalskatt, något som gör det svårt att höja ytterligare utan att skrämma bort ännu fler.

En väg är att skruva än mer på kommunutjämningssystemet, ta från de rikare kommunerna och ge till de fattigare, något som redan gjorts och som gäller från årsskiftet.

– Men det fångar inte upp allt, säger Wallenskog.

Bo Rudolfsson (KD), kommunstyrelsens ordförande i Laxå, har ett förslag inför mötet med regeringen.

– En långsiktig sak jag skulle vilja se en förändring av när regeringen och oppositionen har diskuterat om miljarderna till kommunerna är att det inte alltid går efter befolkning. Det är en enkel lösning som skulle underlätta för mindre kommuner som har tagit ett jättestort ansvar. Kan vi lägga till fler parametrar så att det inte bara går efter antal invånare.

Ständigt mer pengar är kanske inte enda lösningen.

– Regeringen är väl medveten om att det kommer att behövas mer resurser, och det långsiktigt. Men samtidigt är det så att med den förändring som är i befolkningen med allt fler äldre och färre i arbetsför ålder så måste vi fundera kring hur vi ska hantera det, säger Lena Micko och nämner bland annat den välfärdskommission som regeringen har tillsatt.

Ta mer hänsyn

Flera av kommunpolitikerna vill se mindre av klåfingrighet från staten. Mycket av statsbidragen är riktade insatser som den enskilde kommunen kanske inte berörs av eller än mindre vill ha.

– Jag förstår det, det är ett klokt resonemang. Vi har tidigare sagt att vi ska minska på detaljregleringen, säger Lena Micko som samtidigt pekar på att det i många fall krävs att staten följer upp att pengar går till det de var avsedda för.

– Men vi måste ännu mer ta hänsyn till olikheterna runt om i vårt land, säger hon.

Kommunsammanslagningar har också nämnts.

– Men det är svårt att få ekonomi i det, säger Annika Wallenskog.

Långsiktigt

Det är i alla fall inte aktuellt för Härnösand.

– Vi har redan så stora kommuner (ytmässigt) i Norrland, säger Andreas Sjölander, som i stället pekar på vad han tycker är viktigast när politikerna i riksdagen diskuterar om några få miljarder extra hit och dit och när de ska betalas ut:

– Långsiktighet, nu sker allting årligen. Till exempel, är de här fem miljarderna en engångsbetalning?, undrar han.

Besked om att pengar kommer är viktigare än exakt när de betalas ut, enligt Sjölander.

Publicerad: