Få par har en jämställd ekonomi, visar ny undersökning

avSara Milstead

Separata bankkonton versus att lägga båda lönerna i samma hög och spendera oavsett inkomst.

Ja, det finns många sätt att fördela pengarna på inom hushållet.

Men vilken modell är bäst?

Privatekonom Magnus Hjelmér reder ut begreppen.

Hur gör man egentligen med betalning av räkningar om en person i hushållet tjänar massor och den andra parten inte alls lika mycket? Delar man kostnaderna rakt av? Eller slänger man in alla pengar på ett konto och hoppas att det jämnar ut sig i längden?

Svaret är inte helt självklart. Och många som tycker att de delar jämlikt på tillgångarna är kanske inte så rättvisa som de tror.

Få är jämställda

I en ny undersökning av Novus anser 6 av 10 intervjuade par att de har en jämställd fördelning av ekonomin.

Men Magnus Hjelmér, privatekonom vid Ica-banken, håller inte med dem.

– Bara 19 procent betalar räkningarna procentuellt efter vad de tjänar. Det innebär att den parten som tjänar minst inte har lika mycket att leva av när räkningarna är betalda, och inte heller kan spara lika mycket, säger han.

Tre modeller

Enligt undersökningen använder vi tre huvudsakliga modeller för fördelning av slantarna i hemmet.

– Den första är att dela räkningarna rakt av, oavsett hur mycket man tjänar. Sedan finns det de som betalar lite pö om pö, typ varannan räkning och hoppas att det jämnar ut sig. Och så finns det par som slänger alla pengarna i samma hög och delar på det som blir över, säger Magnus Hjelmér.

1 av 2 | Foto: Jonas Ekströmer/TT

Spontant menar han att den sista modellen är bäst ur jämställdhetssynpunkt. Vill man inte lägga alla pengarna på samma konto är en procentuell fördelning av räkningarna att föredra.

Stora summor på sikt

Vill man vara jämställd bör man också kompensera varandra för uttag av vab (vård av sjukt barn) och deltidsarbete, vilket få par gör.

Sju av tio par kompenserar inte för inkomstbortfallet, visar Novus enkät. Vidare kompenserar endast fyra procent för utebliven pension vid föräldraledighet och sex procent vid deltidsarbete.

– På kort tid spelar det kanske inte så stor roll, men över 30 års tid är det stora summor det handlar om. Einstein kallade det världens åttonde underverk – ränta-på-ränta-effekten, säger Magnus Hjelmér.

ARTIKELN HANDLAR OM