Gör ett klipp – jobba efter 65

Flera reformer för att få oss att stanna kvar i arbetslivet längre

avFredrik Rundkvist

Den som är född 1953 och ännu inte fått nog av jobbet har skäl att jubla över den höjda las-åldern.

Tusentals skäl, till och med.

– Det är skattemässigt väldigt fördelaktigt att jobba det där extra året, säger skatteexperten Pia Blank Thörnroos.

Foto: GETTY IMAGES
Det kan löna sig ordentligt att jobba några år på ”övertid” när du nått pensionsålder.

Nästa år förlängs anställningsskyddet från 67 till 68 år. Det innebär ett år extra att dra fördel av de skattelättnader som införts för personer som jobbar efter 65 års ålder.

– Alla som har fyllt 65 får ett förhöjt jobbavdrag, oavsett om de jobbar eller inte. Om de fortsätter att jobba så har de dessutom rätt till ett högre jobbskatteavdrag. Tillsammans ger det en stor skatteutväxling, säger Pia Blank Thörnroos på Skatteverket.

Tio procent i skatt

Det här innebär att en 66-åring som väntar med att ta ut pension och som enbart lyfter lön bara betalar cirka tio procents skatt på inkomster upp till 225 000 kronor.

Inte nog med det. Den som fortsätter jobba efter 65 kommer att tjäna in
ytterligare pensionsrätter. För varje år extra man jobbar ökar den allmänna pensionen med sex till elva procent.

Höjningen av las-åldern innebär att den som är född 1953 eller senare har möjlighet att behålla sin fasta anställning ytterligare ett år.

– Det slår över vid årsskiftet. Är man född tidigare gäller de gamla reglerna, säger Sofie Rehnström, jurist på LO.

– Sedan får man ju naturligtvis stanna kvar efter 68, om man själv och arbetsgivaren vill det. Men då blir man utan anställningsskydd och kan bli uppsagd utan saklig grund.

Medellivslängden ökar

Den höjda las-åldern är bara en av flera reformer av regelverket kring pensionen som ska få oss att jobba längre. Reformerna ska kompensera effekterna av att medellivslängden för närvarande ökar med 3,5 timme per dygn.

2023 höjs åldersgränsen för allmän pension från 62 till 63 år. Då höjs även las-gränsen ytterligare ett snäpp, från 68 till 69 år.

Och från 2026 kommer lägstaåldern för allmän pension att kopplas till den förväntade livslängden. Det innebär att de som är födda i mitten av 1960-talet sannolikt måste jobba tills de är 64 år innan de kan börja ta ut allmän pension.

Den genomsnittliga pensionsåldern är numera drygt 64 år.

Men stora grupper med fysiskt tunga jobb lämnar arbetslivet långt tidigare. Bland kommunals och byggnads medlemmar är den genomsnittliga pensionsåldern 63 år.


Foto: Martina Holmberg/TT
För varje år extra man jobbar ökar den allmänna pensionen med sex till elva procent.

ARTIKELN HANDLAR OM