”Reporäntan höjs i juli”

MIN EKONOMI

Uppgifter från Riksbankens senaste protokoll har kommit ut.

Riksbanken höjer reporäntan i juli. Det är marknadens slutsats sedan Riksbanken publicerat sitt protokoll från det senaste direktionsmötet.

Marknadsräntorna drog omedelbart iväg uppåt.

Protokollet från Riksbankens aprilmöte visar att direktionen står närmare att ta det första steget tillbaka till "ett normalläge" för reporäntan än vad många trott.

Men det blir en försiktig första justering upp från rekordlåga 0,25 procent. Och mycket kan hända, både på hemmaplan och i vår omvärld, som ställer allt på ända.

Grekisk kris påverkar

Cecilia Hermansson, chefekonom på Swedbank, har som "sidospår" att den grekiska krisen – trots det stora lånepaket som är på väg – kan förändra läget radikalt.

– Utifrån det här protokollet talar mycket för en höjd reporänta i juli. Men det är tid kvar. Och vi har inte sett vad oron i Grekland kan medföra, säger hon.

En uppenbar risk är att Europeiska centralbanken måste hålla styrräntan stilla längre än väntat, vilket påverkar Riksbankens manöverutrymme.

– Är det bara Riksbanken som höjer kan det få effekter på kronan och vår export. En sådan diskussion finns redan i Riksbanken. En starkare krona innebär att inflationen och resursutnyttjandet inte stiger till de nivåer man vill upp till.

Minst tre av direktionens sex medlemmar har siktet inställt på en höjd reporänta i juli. Bland de tre finns riksbankschefen Stefan Ingves, som på grund av vulkanaskan inte kunde medverka på aprilmötet.

Ingves har utslagsröst, om de övriga tre i direktionen skulle sätta sig på tvären.

Dyrare bolån

Detta tydligare läge tog många på sängen, enligt Fredrik Floric, räntestrateg på Nordea. Vid 15.30-tiden hade räntan på den tvååriga statsobligationen lyft med 0,12 procentenheter till 1,50 procent.

– Det var tidigare kanske 50–50-chans för en höjning i juli. Det är därför räntorna går upp i dag, säger han.

Riksbanken siktar på cirka 4 procent 2012. Inklusive bankmarginaler och påslag för att klara nya och hårdare kapitalkrav kan det innebära en rörlig bolåneränta på 6,5 procent.

För ett hushåll med ett bolån på en miljon innebär det att räntekostnaden per år ökar från knappt 20 000 till nästan 70 000 före skatteavdrag.

– Detta är något alla måste ta in i sina plånboksberäkningar. Mer kommer att gå till ränteutgifter, säger Hermansson.

TT

ARTIKELN HANDLAR OM