Här är de största hoten mot världsekonomin

”Stor risk att vi åker ner mot nolltillväxt”

avTT

Foto: Vudi Xhymshiti, Susan Walsh/TT Nyhetsbyrån
Brexit och handelskriget mellan USA och Kina är två faktorer som kan hota världsekonomin.

Handelskrig, brexit och politiska oroshärdar. Det blåser upp till en perfekt ekonomisk storm.

Bedömare spår ökad arbetslöshet som följd, något som kommer dra den svenska konjunkturen med sig i fallet.

– Det är uppenbart att arbetsmarknaden försämras ganska tydligt, säger Danske Banks chefsekonom Michael Grahn.

Sysselsättningen har mattats av och Michael Grahn pekar speciellt på det kraftiga fallet i den arbetade övertiden, som TT kunde berätta om härom dagen, och de förmodade följdeffekterna i form av kommande neddragningar. Samtidigt ökar reallönerna knappt längre. Och när inkomsterna totalt sett inte stiger, utan snarare kanske faller, bromsar farten i ekonomin. Hur arbetsmarknaden utvecklas är "extremt viktigt för den svenska ekonomin", enligt Grahn.

– Jag ser en stor risk att vi åker ner mot nolltillväxt i Sverige, säger han.

Tullarna viktigast

I bakgrunden puttrar de ovanligt många potentiella ekonomiska och politiska oroshärdarna. Handelskriget mellan USA och Kina är kanske det som toppar.

– Jag skulle ranka det som viktigast, det får stor påverkan på världshandeln.

Oklarheten kring britternas uttåg ur EU har spökat länge. Och i höst hotar en brexitkrasch, ett avtalslöst utträde med minskad export till det folkrika Storbritannien som trolig följd.

– Tysk ekonomi har redan fått sig en törn, även Sverige påverkas, vi har sju procents export dit.

Och när Europas största ekonomi börjar hacka, ja då följer många länder med.

De rent politiska hoten är svårare att förutsäga. Var oroligheterna i finanscentrat Hongkong tar vägen är förstås knepigt att säga. Men om det eskalerar kan följderna i hela regionen bli stora, spekulerar Grahn. Därutöver finns en risk för en upptrappad konflikt mellan Iran och västmakterna.

1 av 2 | Foto: Björn Larsson Rosvall/TT
Står Sverige emot de ekonomiska stormarna? Arkivbild.

Blött krut

Sammantaget bedömer han att risken för en global recession är 50 procent i dagsläget.

– Det står verkligen och väger.

Mitt i allt detta kör världens centralbanker, med svenska Riksbanken i spetsen, med krockkuddarna redan uppblåsta. Det betyder fortsatt låga räntor framöver.

– Ska man peka på något positivt så är det den biten, säger Grahn.

De extremt låga räntorna håller aktiebörser och fastighetspriser under armarna. Att exempelvis Stockholmsbörsen lyckats stiga med tio procent hittills i år kan tillskrivas att det saknas alternativa placeringsmöjligheter när ränteplaceringar i många fall är negativa.

Å andra sidan är det klent med gas kvar om de ekonomiska tiderna förvärras. Då blir finanspolitiken viktigare. Och Sverige har ett bra manöverutrymme med låg statsskuld.

PODD: Det kan trigga igång en ny finanskris – experten orolig för världsläget

I podden Aftonbladet Daily pratar vi om finanskriser, och frågar oss om en ny krasch väntar runt hörnet. Gäst i podden är Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia.

Lyssna:  iPhone  Acast  Spotify
Eller ⬇️ Klicka på PLAY-knappen

Fakta: Hoten mot världsekonomin

  • Handelskriget. Sedan ungefär ett år tillbaka befinner sig Kina och USA i ett regelrätt handelskrig. De båda länderna har satt upp höga tullavgifter gentemot varandras exportvaror till ett värde av tusentals miljarder kronor. Någon fred är inte sikte. Vissa bedömare tror inte på någon lösning före det amerikanska valet nästa höst. Handelskriget påverkar indirekt hela världshandeln och bromsar på så vis den ekonomiska utvecklingen.

  • Brexit. Också en surdeg som jäst länge, ända sedan britterna röstade för ett utträde sommaren 2016. Sedan den nye premiärministern Boris Johnson lovat ett EU-utträde senast i månadsskiftet oktober–november, med eller utan avtal, har sannolikheten för en så kallad hård brexit ökat. Utan handelsavtal med resten av EU på plats riskerar den internationella handeln att få sig en kraftig törn.

  • Tyskland. Europas lokomotiv hackar betänkligt. Den tyska ekonomin har gått knackigt senaste året, främst pressad av bilindustrin. Under andra kvartalet blev tillväxten negativ. En tysk ekonomi på dekis drar med sig övriga Europa inklusive Sverige som har stor del av exporten dit.

  • Kina. Det kinesiska tillväxtundret lugnar ned sig. BNP växer inte lika fort som tidigare, vissa bedömare tror dessutom att tillväxtnivåerna är betydligt lägre än de offentliga siffrorna visar. Färska siffror pekar på en dyster trend för industriproduktionen i världens näst största ekonomi. Handelskriget med USA sätter sina spår.

  • Hongkong. De massiva demonstrationerna har pågått flera månader. Protesterna är riktade mot Kina och frågan är hur länge Kommunistpartiet tänker tillåta de demokratiska kraven från Hongkongborna. En mildare kinesisk linje kan släppa fram motsvarande krafter i Fastlandskina, något de kinesiska politikerna räds konsekvenserna av.

  • Iran. Sedan USA bröt kärnenergiavtalet med Iran förra året har förbindelserna länderna emellan på nytt blivit bottenfrysta. Nya amerikanska sanktioner och "kapade" tankerfartyg har skapat en konfliktyta som kan eskalera ytterligare. Att stora delar av världens oljeexport passerar Hormuzsundet vid Irans kust kan få rejäla konsekvenser för oljetillgången i världen.

ARTIKELN HANDLAR OM

USA

Kina

Brexit