Över en miljard mynt fortfarande på vift

Foto: Johnér Bildbyrå
Riksbanken befarar att många av de gamla mynt som fortfarande saknas inte kommer att lämnas in då de är försvunna.
MIN EKONOMI

Svenskarna har fortfarande massor av gamla mynt kvar hemma.

Men den största delen av de över en miljard kronor som saknas är troligtvis borta för alltid.

– Jag tror att många av de här mynten inte kommer in för att de inte finns, säger Tommy Persson, projektledare på Riksbanken.

Den 31 augusti var det sista dagen att lämna in de gamla 1-, 2- och 5-kronorsmynten till bankerna. Sedan blev de helt ogiltiga.

I slutet av sommaren saknades fortfarande 1,6 miljarder kronor och det är till största delen 1-kronor, hela 863 miljoner kronor, som inte har lämnats in till Riksbanken än. Myndigheten har fått in drygt 41 procent av de gamla mynten.

Det kan jämföras med 1 000-lapparna, där man har fått in ungefär 95 procent.

– Det är inte så jättekonstigt egentligen. Ju lägre valörer desto färre får man in, säger Tommy Persson, projektledare på Riksbanken.

Försvunna mynt lämnas inte in

Det är mynt från 1870-talet och framåt som sedan den 30 juni är ogiltiga. Tommy Persson befarar att en hel del av de saknade mynten inte kommer att lämnas in, då de helt enkelt är försvunna.

– Jag tror att många av de här mynten inte kommer in för att de inte finns. Sedan kan det vara så att mynt kan ligga lite varstans, till exempel i jackfickan eller i bilen.

Många vill nog också spara på sina mynt, då de faktiskt kan vara värda mer pengar.

– Många behåller dem eftersom silvret gör att det kan finnas ett högre värde.

Hur mycket kostar det egentligen för er att folk inte lämnar in de gamla pengarna?

– Egentligen blir det inte någon kostnad för vi gör ju nya mynt som vi skickar ut. De mynt som kommer in skriver vi av och då blir det en intäkt i statskassan. Det kostar att göra nya mynt och sedlar, men det fanns med i beräkningarna från början.

När det gäller de gamla 100- och 500-lapparna, som också blev ogiltiga tidigare i år, går det att sätta in dem på banken fram till den 30 juni 2018.

”Kan hitta sedlar i dödsbon”

Efter det tar Riksbanken emot ogiltiga sedlar, något som de alltid gör mot en avgift på 100 kronor.

– Man vill vara generös. Man kan hitta sedlar i dödsbon och det skulle vara tragiskt om det inte gick att lösa in dem. Ofta kan det vara tusenlappar som blir väldigt höga belopp. Men liksom de privata bankerna följer Riksbanken penningtvättslagen och kommer att fråga var de här sedlarna kommer från och varför man inte har löst in dem tidigare.

För att få fler att lämna in gamla mynt hade en del välgörenhetsorganisationer kampanjer under sommaren.

Gamla mynt blir vätskeersättning

Unicef startade till exempel en kampanj i juni, med syftet att få de som inte har lämnat in sina gamla mynt till banken att skänka dem till välgörenhet i stället.

Organisationen har räknat ut att en person i genomsnitt har 324 kronor i gamla mynt hemma, som skulle kunna räcka till nästan 500 påsar med vätskeersättning för behövande barn.

– Vätskeersättning är livsviktigt för barn som är uttorkade och räddar liv, säger Andreas Eriksson, kommunikationschef på Unicef.

Organisationen hade ett samarbete med Forex. Dit kunde folk lämna in sina gamla mynt för att stödja kampanjen.

– Vi vill uppmärksamma att många svenskar har mynt som snart blir värdelösa, som kanske ligger i en byrålåda hemma. Då kan de komma till bättre användning för annars riskerar de att bli värdelösa om man inte växlar in dem, säger Andreas Eriksson.

FAKTA

Så många gamla mynt saknas

  • 1-kronor: 863 miljoner kronor

  • 2-kronor: 8 miljoner kronor

  • 5-kronor: 753 miljoner kronor

  • Totalt: 1,6 miljarder kronor

Källa: Riksbanken

FAKTA

Så mycket silver finns det i gamla mynt

  • 1-kronor tillverkade 1875–1942: 80 %

  • 1-kronor tillverkade 1942–1968: 40 %

  • 2-kronor tillverkade 1876–1940: 80 %

  • 2-kronor tillverkade 1942–1950: 40 %

  • 2-kronor tillverkade 1952–1966: 40 %

  • 5-kronor tillverkade 1954–1971: 40 %

Källa: Riksbanken

ARTIKELN HANDLAR OM