Så mycket pengar lägger vi på godis

Av: Susanna Vidlund

Publicerad:
Uppdaterad:

"Godispriset har mer än halverats de senaste trettio åren"

Så mycket har godisätandet ökat Svenskens godisintag har ökat från 6,7 kg per person och år 2012 till hela 16,9 kilo 2012. Källa: SCB.
Foto: Susanna Vidlund
Så mycket har godisätandet ökat Svenskens godisintag har ökat från 6,7 kg per person och år 2012 till hela 16,9 kilo 2012. Källa: SCB.

Nonstops, dumlekolor, salta sillar, colanappar och skumsvampar…

Svensken är en riktig gottegris.

I genomsnitt äter vi nästan 17 kilo godis per år.

Godiset är en folkhälsofråga, men det handlar även om pengar.

17 kilo Svenskarna är världsmästare i att äta godis. Vi sätter i oss nästan 17 kilo per år.

– Vi svenskar ligger i topp vad gäller godisätandet i världen och det är smågodiset som har varit boosten till det, säger André Persson som tillsammans med Thomas Hedlund skrivit boken "Godis åt folket: en bok om hur svenskarna blev sockerslavar i karamellkungens rike".

17 kilo om året

Vi äter mer godis än frukt och lösgodiset står för en dryg fjärdedel av allt godis som äts i Sverige.

1960 åt vi i snitt 6,7 kg godis per person och år. Nu är vi enligt SCB uppe i hela 16,9 kilo. Det gör oss svenskar till världsbäst i att äta godis.

– Det äts helt enkelt jäkligt mycket godis, konstaterar André Persson.

Enligt SCB äter ett genomsnittligt hushåll med två vuxna med barn 1,3 kilo godis i veckan.

2010 åt genomsnittssvensken godis för 1 571 kronor om året, eller 30 kronor i veckan, vilket motsvarar 120 kronor per vecka för ett hushåll med två vuxna och två barn.

Halverat pris

Samtidigt som konsumtionen gått upp, har priset på lösgodis sjunkit, vilket gör att man kan äta mer godis – för mindre pengar.

Under perioden 1985 till 2008 sjönk priset med 56 procent i förhållande till färsk frukt och grönsaker, visar SCB:s statistikdatabas 2009.

– Så är det. Godispriset har mer än halverats de senaste trettio åren. Det har inte följt konsumentprisindex och det har att göra med konkurrensen. Det är prispress och kilopriset ligger under hundralappen, säger André Persson.

Godishyllor vid kassan

André Persson är kritisk till butikernas knep för att luras oss kunder att köpa mer godis.

– Det är extra jobbigt om man är förälder. Man står i kön till kassan och barnen har blodsockerfall. Där är godishyllorna med det mest färgrika godiset i ögonhöjd för barnen.

Han berättar att den perfekta höjden för varorna ligger tio grader ner från ögonhöjd.

– Man ser att det färgglada godiset i rött, gult och orange som triggar matcentra i hjärnan finns utlagt där barnen ska se det. Det är väldigt uttänkt.

10 miljarder

Godisbranschen i Sverige är enorm och omsätter minst 10 miljarder kronor per år, enligt Svensk Press.

Även om godiset är billigt, och branschen tjänar stora summor pengar, finns det stora kostnader att räkna med.

Beräkningar som gjort av hälsoekonomerna Ulf Persson och Knut Ödegaard vid IHE, Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi i Lund, visar att kostnaden för övervikt och fetma uppgick till drygt 20 miljarder kronor under 2008, uppger André Persson.

Den summan är nästan lika hög som kostnaden för tobaksrökningen, som samma år kostade skattebetalarna drygt 26 miljarder.

Miljardbelopp

Men trots att den medicinska vården av fetmapatienter är kostsam, utgör den ändå bara cirka 20 procent av kostnaden.

– Den stora kostnaden för samhället, 80 procent, är kostnader som är en följd av det produktionsbortfall som uppstår i och med sjukskrivning, förtidspension och för tidig död.

Det innebär att övervikt och fetmarelaterade sjukdomar kostar samhället mångmiljardbelopp varje år och det kan direkt relateras till vår livsstil.

– Godis innehåller sällan under 80 procent socker och svenskarnas ökade sockerintag går hand i hand med det tilltagande godisätandet.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN