Sverige kan få EU-pengar för stormskadorna

MIN EKONOMI

- och Mona Sahlin vill lagstifta om vite vid strömavbrott

Sverige kan få EU-bidrag för att täcka skadorna efter stormen.

Enligt jordbruksministern är EU positiva till att bistå med miljarder.

Elbolag som inte klarar att leverera el kan tvingas betala straffavgifter.

Tyskland, Italien och Portugal hör till de länder som tidigare fått stöd ur EU:s solidaritetsfond.

Nu borde det vara Sveriges tur, menar jordbruksminister Ann-Christin Nykvist, som träffade EU-kommissionen i Bryssel idag.

EU-pengar till skogsägarna

Stormen har hittills kostat skogsägarna minst 17 miljarder kronor. Skadorna på järnväg och annan infrastruktur uppgår till ett hittills okänt antal miljarder.

Nyqvist vill att skogsägare ska få EU-stöd för nyplantering, men EU-pengar ska också kunna användas för att gräva ner elledningar i förebyggande syfte.

- Vi ska noga titta på vad som är rimligt att ansöka om pengar för, säger Nykvist till SVT Aktuellt.

- Jag tycker att jag mötte stor förståelse från kommissionen för att granska alla möjligheter till stöd.

Regeringen har nu två månader på sig att sammanställa ansökan.

Straffavgift för elavbrott

Samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin vill att elkunderna ska få snabbare och högre ersättning vid elavbrott.

Hon vill också att elbolagen ska kunna tvingas betala ersättning till drabbade kunder på ett hårdare sätt än idag.

Sahlin träffade på måndagseftermiddagen företrädare för elbranschen för att diskutera hur säkerheten i elnäten ska bli bättre.

– Vi har redogjort för branschen att vi tänker gå vidare med lagstiftning på två områden, dels att skärpa kraven på leveranssäkerheten, dels när det gäller konsumenternas skydd vid avbrott, säger Sahlin till TT.

När det gäller ersättningen vid avbrott kan Sahlin tänka sig en lagreglerad modell med ersättning redan efter tolv timmars avbrott, ersättning för längre tid än tre dagar och högre ersättning.

Ska snabbutredas

Hur kraven på leveranssäkerheten ska utformas ska snabbutredas under våren:

– Men grundprincipen har vi redan fått förslag om för några år sedan. Elbolagen måste garantera leverans av el och om de inte klarar det döms det ut höga viten.

Alla elbolag har sedan några år i

nvesteringsprogram för att höja säkerheten för elnäten. Men takten i det arbetet måste öka, slår Sahlin fast:

– Det är bland annat det som lagstiftningen måste utgå ifrån. Vi har haft mycket frivilliga överenskommelser men nu m

åste lagstiftningen konkretiseras.

Elbolagen ska nu se över möjligheterna att skynda på arbetet att gräva ned eller byta ut störningskänsliga ledningar i skogsmark.

– För de viktigare delarna har vi redan höjt tempot så att de ska vara klara på fem år. Nu får vi se om vi kan göra något ytterligare. En uppsnabbning av femårsprogrammet med ett eller två år kan kanske vara rimlig, säger Anders Hedenstedt, vd för Göteborgs Energi och ordförande i branschorganisationen Svensk Energi.

Höjda avgifter

Inom de stora elbolagen tror man att nätavgifterna för kunderna kommer att behöva höjas om arbetet med att säkra elledningarna ska skyndas på ytterligare. Inom Vattenfall bedömer man att redan den kvalitetshöjning men nu siktar på kan leda till höjningar på 20–30 procent av nätavgifterna för kunderna.

För den genomsnittliga elkunden kan det handla om en höjning med några hundra kronor om året.

– Vi kan inte ställa krav på att kunderna ska vara med och betala förrän kvaliteten på elen är god. Men någon gång måste kunderna betala, säger Thomas Gustafsson, nätchef inom Vattenfall, till TT.

Mona Sahlin tror inte att högre leveranssäkerhet måste betyda högre nätavgifter för elkunderna. Det är kunderna som stått för de senaste årens stora vinster i elbolagen, påpekar hon.

– De vinsterna måste gå till snabbare och mer genomgripande investeringar för att garantera elen i framtiden, säger samhällsbyggnadsministern.

Caroline Olsson, TT

ARTIKELN HANDLAR OM