Pensionsgapet fortsatt stort

Foto: Johnér Bildbyrå
De som är födda 2005 kan bli de första att få jämställda pensioner.
MIN EKONOMI

År 2070, först då kommer kvinnor och män att ha jämställda pensioner.

I dag får kvinnor 65 000 kronor mindre i pension per år än män.

– Det går långsamt på arbetsmarknaden, säger Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam.

Kvinnor får i dag ungefär 5 400 kronor mindre i pension i månaden än män. Det är närmare 65 000 kronor mindre per år.

Och gapet kommer inte att slutas än på länge. Först år 2070 kan det bli helt jämställda pensioner, om utvecklingen fortsätter i samma takt.

Det innebär alltså att de som är födda 2005 kan bli de första att få helt jämställda pensioner.

Neutralt men ojämställt system

För tredje året i rad presenterar Folksam sin rapport om läget för det svenska pensionssystemet och vilka nödvändiga förändringar som behöver göras i Sverige för att förbättra systemet.

Egentligen är pensionssystemet neutralt så till vida att det inte gör skillnad på män och kvinnor.

Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker på Folksam, menar att kvinnor till och med har en fördel då de förväntas leva längre.

Trots detta är pensionerna långt ifrån jämställda i dag.

– Först och främst går det långsamt på arbetsmarknaden och skillnaderna när det gäller villkoren för män och kvinnor är så pass stora. Man har sett att jämställdheten ökar under en lång tid, men det går oerhört långsamt, säger Håkan Svärdman.

Vill återställa pensionsavgiften

I rapporten har Folksam kommit fram till flera lösningar för ett mer jämställt pensionssystem.

För det första vill man återställa pensionsavgiften. I dag betalas 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten in till den allmänna pensionen.

Men egentligen blir det bara 17,21 procent av hela lönen, efter avdraget för den allmänna pensionsavgiften på sju procent.

Höjs pensionsavgiften så att det faktiskt blir 18,5 procent skulle pensionerna kunna höjas med 1 400 kronor i månaden, enligt rapporten.

Bättre pension för lågavlönade

Folksam vill också införa ett förvärvsbelopp för att förstärka pensionen för de som jobbar och har lägre löner.

De som har en lön på mellan 75 000 till 190 000 kronor per år föreslås få en extra avsättning till pensionen. Det skulle kunna ge närmare 1 000 kronor extra i pension i månaden.

– Vi tycker att det är för lite skillnad på att jobba avlönat och att inte jobba avlönat. Det här rör framför allt unga människor som precis har börjat arbeta, nysvenskar och kvinnor, säger Håkan Svärdman.

Han säger att det här också skulle göra så att pensionen blev bättre för de som har varit sjukskrivna eller föräldralediga.

Något som man också vill komma till rätta med är pensionsfallet.

Rapporten visar att en mörk pensionsframtid väntar dagens ungdomar.

”Blir absurda effekter”

Orsaken är att den allmänna pensionen successivt har minskat.

De som är födda 1938 fick 61 procent av slutlönen i allmän pension, medan motsvarande andel för de som är födda 1949 var 48 procent.

– Problemet i dag är att större grupper får betydligt lägre pension än vad man har förväntat sig. Det blir nästan absurda effekter, säger Håkan Svärdman.

Förutom att höja pensionsåldern ser Håkan Svärdman också att det behövs förändringar i sjukförsäkringssystemet.

De som har slitits ut i jobbet och slutar arbeta efter att de har fyllt 60 år ska inte behöva ta ut sin pension i förtid.

Han menar att förändringar behöver ske så snart som möjligt.

– Om de ansvariga politikerna dröjer kommer människor att bli upprörda över att pensionerna är så låga. De som är över 65 år kommer också att få ett större politiskt inflytande. Vi kommer inte att se någon större förändring under den här mandatperioden, men det måste vi göra under nästa.

ARTIKELN HANDLAR OM