Bonden får betala 100 000 mer för bränsle: ”Ingen lönsamhet”

Jan-Ola Jonsson: Vi är längst ner i näringskedjan

Av: 

Erik Melin

Mikaela Somnell

Lantbruk

Högre energipriser hotar det svenska lantbruket.

Nötuppfödaren Jan-Ola Jonsson, 50, ser hur tusenlappar försvinner på el, diesel och konstgödsel – varje vecka.

– Bara bränslet till våra maskiner kommer kosta 80 000–100 000 kronor mer på ett år än tidigare, om det fortsätter såhär.

Den senaste tiden har priserna på el stigit kraftigt, samtidigt som både bensin- och dieselpriserna nått rekordnivåer. Dessutom har brist på naturgas pressat upp priset på konstgödsel till väldigt höga nivåer.

Nötbonden Jan-Ola Jonsson på Gotland känner av prisrekorden väldigt tydligt. För honom blir det en direkt påverkan eftersom varor som han köper till sin produktion, som diesel och konstgödsel, har blivit dyrare.

– Det påverkar mig direkt när de stiger såhär enormt mycket, eftersom det är varor vi inte klarar oss utan. Vi måste ha bränsle till våra maskiner och gödsel ut på åkrarna, så att djuren kan få någon mat. Det blir en merkostnad.

Kan du inte höja priserna på det du producerar?

– Nej, vi kan inte ta ut mer. Vi är längst ner i näringskedjan och priset sätts globalt på världsmarknaden. Vi kan inte ta ut mer, för då blir vi stående med våra varor i stället. Så högre energipriser blir direkt kännbart för oss som är lantbrukare eftersom vi har låga priser på livsmedel i Sverige, säger Jan-Ola Jonsson.

Jan-Ola Jonsson använder dagligen diesel till en mängd sysslor på sina två gårdar.

”Bränsle till allt vi gör”

Jan-Ola Jonsson och hans fru Kristin driver två gårdar på Gotland, Sigsarve och Tälleby, där de köper in och föder upp kalvar för köttproduktion. Framför allt är det de höga dieselpriserna som slår mot verksamheten.

– Det går åt bränsle till allt vi gör. Vi sår och skördar gräs och spannmål som vi ger till djuren. Vi gödslar och transporterar. Våra maskiner använder vi dagligen, säger Jan-Ola Jonsson.

Hur mycket handlar det om?

– Vi gör av med 20 000–25 000 liter diesel varje år, bara på den här gården. Bränslet till våra maskiner kommer att kosta 80 000–100 000 kronor mer på ett år än tidigare om det fortsätter som nu. Som kostnadsläget är just nu går det inte att få lönsamhet i någon växtodling här.

Om prisnivåerna håller i sig kommer Jan-Ola Jonsson ha betalt 80 000–100 000 kronor mer för diesel på ett år, jämfört med tidigare.

Att ställa om de två gårdarna till fossilfria lantbruk är i nuläget inte realistiskt, anser Jan-Ola Jonsson.

– Det måste säkert till någon form av energiomställning framöver och det finns alternativa bränslen. Kruxet är att de är lika dyra, om inte dyrare, och det går åt fossilt bränsle för att göra dem.

Tjänar på att tömma husen

Förutom el- och bränslekostnader som ökat under höstens prishöjningar vill Jan-Ola Jonsson betona att det handlar om en generell ökning av energipriserna. Priset på naturgas slår hårt mot svenska lantbrukare som använder sig av konstgödsel, eftersom att råvaran används vid tillverkningen.

– Gödselmedel har blivit så dyrt att det har slutat säljas eftersom man som bonde inte kan producera till de höga priserna. Det är bättre att låta åkern vara osådd.

Om priserna på matprodukterna som bönderna producerar följt med energipriserna hade det varit enklare, men så har ännu inte varit fallet.

– Priset på kött har inte gått upp. För de som producerar ägg har priserna i stället sjunkit så lågt att det nu är bättre att tömma hönshuset och sälja vetet, i stället för att ge det till hönsen. Priset på spannmål har gått upp något, så de tjänar mer på att sälja det till biobränsle-produktion, säger Jan-Ola Jonsson.

Jan-Ola Jonsson driver två gårdar på Gotland.

Utbredd oro

Framöver så flaggar branschen för att de höga energipriserna sannolikt kommer slå även mot de svenska konsumenterna, med högre matpriser som följd.

Chefredaktören på Jordbruksaktuellt, Stefan Ljungdahl, har samma bild som Jan-Ola Jonsson och menar att vinsterna när priserna justeras uppåt inte kommer att nå lantbrukarna.

– Det mesta går till stora livsmedelsindustrier som har monopol på att köpa produkter av lantbrukarna. Sen i nästa led sitter Ica eller Axfood. Lantbrukaren är så liten och svag att de inte kan välja vad de ska sälja varorna för, säger Stefan Ljungdahl.

På Lantbrukarnas riksförbund (LRF) menar man att det finns en utbredd oro bland medlemmarna.

– De är ganska pressade och oroliga för hur de ska klara sig. Inom några veckor, månader eller runt årsskiftet kommer det att bli svårt. Det är en påminnelse om att hela vår livsmedelsförsörjning är ganska sårbar, säger LRF-ordföranden Palle Borgström.

Näringsminister Ibrahim Baylan (S).

Ministern: Ökade satsningar

Näringsminister Ibrahim Baylan säger i ett skriftligt uttalande till Aftonbladet att han följer jordbruksfrågorna nära och att det svenska jordbruket ska vara konkurrenskraftigt.

– Från regeringens sida jobbar vi målmedvetet i hela jordbruket och för att Sverige ska ha levande och livskraftiga landsbygder. Vi föreslår ökade satsningar på jordbruket om cirka en halv miljard per år i den budget vi nyss presenterat. Detta är en del av arbetet för att öka jordbrukets konkurrenskraft.

– I sammanhanget är det också viktigt att komma ihåg att de prisökningar vi ser ofta är konsekvenser av stigande internationella priser och är något som även påverkar våra konkurrentländer. Vi följder frågor som rör jordbruket väldigt noga. Svenskt jordbruk ska vara konkurrenskraftigt.

ANNONS EXTERN LÄNK

Få återbäring när du tankar med OKQ8 Bank

OKQ8 Bank

Erik Melin
Publisert:

Aftonbladet

/

Min ekonomi

/

Lantbruk

LÄS VIDARE

Efter bensinchocken – här tankar du billigast

ÄMNEN I ARTIKELN

Lantbruk

Elpriser

Gotland

Dieselpris