Inkomstklyftan ökar i Sverige

MIN EKONOMI

– men färre lever under fattigdomsstrecket

Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat.

Samtidigt har andelen av befolkningen som lever under fattigdomsstrecket minskat, visar en rapport från Socialstyrelsen.

Att inkomstskillnaderna i Sverige ökade mellan 2000 och 2007 berodde på att de högavlönade fick större lönelyft.

Andelen av befolkningen som lever under fattigdomsstrecket minskade från 11 till 5 procent mellan 1997 och 2007, visar rapporten Social rapport 2010 från Socialstyrelsen, som beskriver utvecklingen av sociala problem och riskutsatta grupper 1990–2007.

Unga i farozonen

De som löper störst risk för fattigdom är ungdomar, ensamstående mammor och invandrare. Även allvarlig sjukdom leder ofta till försämrad ekonomi, skriver Socialstyrelsen i ett pressmeddelande.

Den långvariga fattigdomen har minskat, men blivit mer koncentrerad till invandrare. Av de som haft ekonomiskt bistånd (socialbidrag) i fem år eller mer är över 60 procent födda utomlands.

"Kopplingen mellan ekonomisk och etnisk segregation är tydlig", står det i pressmeddelandet.

En annan fråga som tas upp i rapporten är ungdomsarbetslösheten, som är tre gånger högre än arbetslösheten bland medelålders.

Utsatta i familjehem

Barn och ungdomar som placeras i samhällets vård är en särskilt utsatt grupp i samhället, enligt rapporten. Bland annat har dessa barn större risk för framtida psykosociala problem, och deras grundskolebetyg är betydligt sämre än andra barns.

"Att långvarig familjehemsvård i sin nuvarande form inte förbättrar utsatta barns framtidsutsikter är ett misslyckande för samhället", säger Håkan Ceder, överdirektör för Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Fler fattiga bland invandrare

– Fattigdomen har blivit mer koncentrerad till de utrikesfödda. Det kan till exempel bero på att andelen nyanlända har ökat, och att det är svårt att komma in på arbetsmarknaden, säger Danuta Biterman, projektledare för rapporten.

Av personer som var 22–30 år vid ankomsten till Sverige hade bara hälften kommit in på arbetsmarknaden efter 15 år.

– Jag tycker att det är häpnadsväckande, säger Danuta Biterman.

– Jag tycker inte att den positiva effekt som placeringarna är tänkta att bidra till fungerar på ett tillräckligt bra sätt. Det är ett misslyckande, säger Håkan Ceder.

– Rapporten visar vilken stor betydelse skolan och betygen har. Barn som är familjehemsplacerade får mycket sämre betyg än andra, och det har stor betydelse för hur det går senare i livet, till exempel med psykosocial problematik av olika slag, säger Håkan Ceder.

Tätare kontroller

Socialstyrelsen tog vid årsskiftet över tillsynen av de hem där barn och ungdomar placeras, och planerar nu att exempelvis hvb-hem ska ses till oftare.

Myndigheten ska även inleda en försöksverksamhet som innebär att barn som är familjehemsplacerade får en kontaktperson. Någon gång denna vecka startar Socialstyrelsen dessutom en telefonlinje dit placerade barn kan ringa mellan klockan 8 och 18 på dagarna.

TT

ARTIKELN HANDLAR OM