Har du koll på myterna om krypto?

Av: 

TT

Bitcoin-reklam vid järnvägsstationen Shibuya i Tokyo, Japan. Arkivbild.
Bitcoin-reklam vid järnvägsstationen Shibuya i Tokyo, Japan. Arkivbild.

Min ekonomi

Alla kryptovalutor är energikrävande och det är jättesvårt att spåra kriminella aktörers överföringar i bitcoin. Sant eller falskt?

Krypto fick sitt stora genombrott förra året - men allt som sägs om dem stämmer inte.

1. Kryptovalutor är energikrävande

Det två största kryptovalutorna bitcoin och ether drar mängder med el, åtminstone när de är så högt värderade som de är nu.

Det handlar om tekniken ”proof of work” som använder beräkningskraft som en del i processen att garantera äktheten i kryptovalutan. När det gäller bitcoin och ether betyder det att ju fler som vill komma åt dem desto mer beräkningskraft – och därmed el – behövs.

Det finns tusentals andra kryptovalutor och flera sätt att utforma en kryptovaluta som inte tar mycket el i anspråk.

Plattformen Ethereum, med kryptovalutan ether, är redan inne i ett arbete med att byta ut ”proof of work” till den mindre energikrävande ”proof of stake”-metoden.

2. Kryptovalutor är inte spårbara

Blockkedjetekniken gör transaktionerna spårbara. Däremot är den personliga plånboken som innehåller kryptovalutan krypterad och anonymiserad. Trots det kan personen som handlar i kryptovalutan lämna spår.

Enligt Jan Olsson, kriminalkommissarie på nationellt it-brottscentrum, är det enklare att följa en illegal transaktion gjord i exempelvis bitcoin än en transaktion som skickats i vanliga pengar via länder som inte samarbetar med det svenska rättsväsendet.

– En bitcointransaktion är alltid spårbar i all oändlighet, det är blockkedjetekniken: I varje transaktion finns alla gamla transaktioner kvar.

– Man kommer fram till en mottagare av transaktionen, men då är frågan, vem är det som har den här plånboken? Det är sällsynt att någon samlar bitcoin i all oändlighet, förr eller senare ska de använda den till någonting och vid de tillfällena blottlägger de sig, säger Jan Olsson, kriminalkommissarie.

3. Ägandet av krypto är decentraliserat

En arbetsstudie från amerikanska National Bureau of Economic Research (NBER) som utfördes i slutet av 2020 tyder på att mer än en fjärdedel av ägandet i bitcoin (fem miljoner bitcoin) ägs av färre än 10 000 personer.

De konstaterar också att den uppskattningen ”högst troligt är en underdrift”.

4. Kryptovinster är skattefria

Det kanske är en svår uppgift för Skatteverket att hålla koll på vinster från kryptovalutahandel. Men enligt reglerna är man skyldig att redovisa vinster, betalningar, utlåning och byte av kryptovalutor i den årliga deklarationen.

”Om en kapitalvinst inte redovisas i deklarationen riskerar man, på samma sätt som för vilken annan oredovisad skattepliktig inkomst som helst, att bli påförd skattetillägg och åtalad för skattebrott”, meddelar rättsavdelningen på Skatteverket i ett mejl till TT.

5. Kryptobörserna har ett regelverk

Den som handlar i kryptovalutor på de stora börserna, till exempel Coinbase eller Binance, kan inte luta sig mot reglering från myndigheter. Finansinspektionens övervakning sträcker sig så långt att de tittar på penningtvätt, inte mer. Därför kan man säga att kryptobörserna är helt oreglerade.

Det finns inte heller någon som övervakar kryptovalutorna i sig – däremot är många av de etablerade kryptovalutorna utformade på ett sådant vis att det inte finns någon enskild person som kontrollerar systemet, utan det övervakas gemensamt av alla inblandade.

Det finns exempel på kryptovalutor som använts som ren bluff, till exempel kryptovalutan ”squid” som skapades efter den populära tv-serien ”Squid game”. Skaparna till den kryptovalutan stack med motsvarande över 20 miljoner kronor några veckor efter att den upphaussade kryptovalutan skapats.

ANNONS

Ändrade resplaner i sommar? Hyr en hyrbil på Avis med flexibel avbokningspolicy!

Extern länk från Avis

Hyr bil!

Publisert: