Företag vill ställa om – men saknar signaler

Reporter: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
1 av 3 | Foto: Adam Ihse / TT
Niklas Hvit, tekniker i en 3D-printverkstad hos Volvo Cars, särar på hållare till visir från en industriell 3D-skrivare bakom honom. Här gick det snabbt att börja göra visir i en process med liknande tillverkning. Men att starta med något som kräver nya maskiner eller verktyg tar längre tid.

Volvo Cars är ett av företagen som hjälper vården under coronakrisen.

Men det tar tid att ställa om en fabrik – och industrin saknar tydliga signaler om vad som behövs.

– Man måste börja med behoven. Det kan ta tid att bygga upp kapacitet, säger Klas Wåhlberg, vd på Teknikföretagen.

På Volvo Cars i Göteborg görs nu visir till sjukvården i Västra Götaland. Omfattningen är ganska begränsad, cirka 1 000 visir i veckan. Men man kom i gång snabbt, eftersom tillverkningen kombineras med ordinarie verksamhet i en 3D-printverkstad som normalt sysslar med utvecklingsarbete. Visir och hållare varvas med andra plastprodukter, som prototyper till knappar eller växelspakar.

– För oss är det ingen skillnad. Vi får en tredimensionell detalj som vi programmerar in i maskinen, och sedan printar vi den, säger Niklas Hvit, 3D-printtekniker med tredagarsvecka på Volvo i Torslanda.

I detta fall tar Volvo inte betalt för visiren, och har inget formellt produktansvar.

Börja med behoven

Att öka en befintlig produktion av något man redan tillverkar kan vara ganska enkelt. Att börja göra något som ligger nära den ordinarie tillverkningen kan också gå smidigt. Som Volvo Cars visir, eller massabruk som börjar med nya cellulosaprodukter, typ munskydd, till exempel.

Men i andra fall finns en startsträcka. Det kanske behövs ett nytt verktyg som sätts in en maskin för att forma produkten, eller till och med en helt ny maskin. Då krävs framförhållning.

Från företagens sida vill man att vårdens offentliga aktörer tydliggör vad som behövs, eftersom det kan ta tid att bygga upp kapacitet.

– Och när det gjorts, kommer den att behövas? Då kanske problemet har lösts på något annat sätt, säger Klas Wåhlberg, vd på Teknikföretagen, med drygt 4 000 medlemsföretag.

Att ansvaret för vården är uppdelat på 21 regioner (tidigare landsting) gör inte överblicken lättare. Socialstyrelsen hänvisar dock till internationella analyser, till exempel inom EU, av vilken godkänd personlig skyddsutrustning som behövs.

– De listorna finns ute, säger Johanna Sandwall, krisberedskapschef på Socialstyrelsen.

Beroende av import

Medicinteknisk utrustning är mera komplicerad. Och generellt är Sverige ganska beroende av import när det gäller skydd och utrustning som vården nu skriker efter. Därmed finns färre fabriker som har möjlighet att bara utöka sin produktion, eller snabbt starta något näraliggande.

– Länder som Tyskland och Storbritannien har tio gånger fler invånare, många fler företag och en mera diversifierad industri, säger Johan Stahre, professor i industrivetenskap på Chalmers.

– Men svenska företag är duktiga på omställning. Vi är ett litet land, som under lång tid varit otroligt flexibla, anser Johan Stahre.

FMV upphandlar

Nu har Försvarets materielverk (FMV) fått i uppdrag att upphandla snabbt med ett riksperspektiv.

– Man måste spela inom det system man har, säger Klas Wåhlberg på Teknikföretagen om systemet med upphandling.

– Och FMV är bland de bästa i Sverige på att lägga kravbilder och hålla dialog, tillägger Wåhlberg.

Det är viktigt att materiel och utrustning som köps in håller vad de lovar i kvalitet, så att inte användare får en falsk trygghet. För mer avancerad produktion kan det också finnas patentfrågor som behöver lösas.

Rättad: I en tidigare version fick Johanna Sandwall fel titel.

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN