FI:s nya förslag: skärp amorteringskravet

Foto: Stina Stjernkvist/TT
Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen vill bromsa utvecklingen med allt högre hushållsskulder och bostadspriser med ett skärpt amorteringskrav. Arkivbild.
MIN EKONOMI

Nu vill Finansinspektionen (FI) skärpa amorteringskravet.
Allt för att bromsa utvecklingen med allt högre hushållsskulder och stigande bostadspriser.
FI-chefen Erik Thedéen föreslår därför ett skuldkvotstak.

Finansinspektionen lägger fram sitt nya förslag i samband med myndighetens stabilitetsrapport. I rapporten beskriver Fi en utveckling där en stark konjunktur och rekordlåga räntor blåser upp hushållens skulder och bostadspriserna.

"På tre år har bostadspriserna ökat med drygt 40 procent. FI ser därför att sårbarheter byggs upp i den svenska ekonomin", skriver FI i ett pressmeddelande.

Därför vill nu FI skärpa amorteringskravet.

Tre procentig ökning

FI föreslår att regeringen inför ett nytt och vassare amorteringskrav som drabbar framför allt hushåll med stora lån. Enligt förslaget ska hushåll som lånar mer än 4,5 gånger av sin bruttoinkomst amortera 1 procentenhet mer av sitt bolån varje år än i dagsläget.

– FI vill skärpa amorteringskravet för de hushåll som har stora skulder i förhållande till deras inkomst, skriver FI-chefen Erik Thedéen på DN Debatt.

För ett hushåll vars lån är stort i förhållande till såväl bostadens värde som inkomsten kan amorteringskravet därmed stiga till 3 procent av bolånet per år. För ett hushåll med ett lån på fyra miljoner kronor skulle det innebära ett amorteringskrav på 10 000 kronor per månad från och med hösten 2018.

– Det avser nya lån. Det är viktigt att markera, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen på en presskonferens.

– Det kommer gälla samma undantag som gäller dagens amorteringskrav, tillägger han.

Det innebär att amorteringskravet utgår från situationen som råder när lånet tas och om någon blir arbetslös kan undantag göras.

Välkomnar förslaget

Förslaget, en mjuk variant på ett så kallat skuldkvotstak, går nu ut på remiss. Om det ska införas avgörs i slutändan av regeringen.

Det välkomnas nu av regeringen.

– Vi är väldigt beslutsamma att vidta de åtgärder som behövs för att kunna hantera de riskerna. Så jag tycker det är bra att FI fortsätter analysera utvecklingen och också kommer med de förslag som man tycker är relevanta, säger finansmarknadsminister Per Bolund (MP).

Han vill dock inte ta ställning i sakfrågan utan invänta remissrundan.

– Men jag kommer inte medverka till en förändring som syfta till att höja skattetrycket i Sverige. Om målet är att bara höja skatten för de som har köpt dyra bostäder, då är jag inte med, säger han.

Enligt FI:s stabilitetsrapport präglas den svenska ekonomin av låga räntor, snabbt stigande inkomster och hög ekonomisk tillväxt. Men det varar inte för evigt, varnar FI.

"När konjunkturen någon gång vänder kan dagens positiva utveckling för hushållen vändas till en negativ spiral med fallande inkomster och minskade förmögenheter, bland annat via lägre bostadspriser", skriver FI.

I rapporten varnar FI för en högre risk än normalt för en prisnedgång på bostadsmarknaden.

"Om allvarliga störningar skulle drabba den svenska ekonomin kan bostadspriserna sjunka betydligt. Det kan förstärka en konjunkturnedgång, skriver FI.

Vill få folk att låna mindre

FI kan redan nu se att amorteringskravet som införde i fjol haft en viss dämpande effekt på bostadspriserna:

"De hushåll som omfattats av amorteringskravet har köpt billigare bostäder än vad de hade gjort om det inte hade funnits ett amorteringskrav. I Stockholm, som påverkats mest av kravet, har pristillväxten dämpats och låg runt 5 procent i årstakt under inledningen av 2017 jämfört med 8 procent i landet som helhet".

FI vill införa det nya amorteringskravet så snart som möjligt.

– FI bedömer att det skärpta kravet - i likhet med det redan införda - kommer att göra att nya bolånetagare köper billigare bostäder och lånar mindre, skriver Erik Thedéen på DN Debatt.

Han bedömer att det skärpta amorteringskravet kommer att påverka ungefär 14 procent av de nya bolånetagarna.

– Motsvarande siffra för det befintliga kravet var knappt 60 procent. Det nya kravet påverkar därmed betydligt förre bolånetagare i dagsläget. Men för de hushåll som överväger att ta stora lån, och därmed påverkas av det skärpta kravet, kan det innebära en stor ökning av amorteringen, skriver Thedéen.

Om förslaget godkänns av regeringen kan det träda i kraft i början av nästa år.

ARTIKELN HANDLAR OM