USA på väg mot budgetstupet – riskerar konkurs

avVictor Stenquist

Foto: Reuters
Obama anländer till Washington.

Tongångarna blir allt hårdare när USA med stormsteg närmar sig budgetstupet.

Om republikaner och demokrater inte kommit överens 1 januari slår ett jättelikt automatiserat besparingspaket till.

– Utan nya finanspolitiska beslut under nästa år blir det en så kraftig åtstramning med utgiftsminskningar och skattehöjningar att USA skulle kastas tillbaka i en recession, säger Lars Calmfors, professor i internationell ekonomi.

Det är bara dagar kvar innan USA når vad man i landet kallar en ”fiscal cliff”, ett budgetstup, som innebär att omfattande skattehöjningar och stora besparingar på offentliga utgifter.

Ju närmre årsskiftet vi kommer desto mer hätsk blir stämningen.

Senatens majoritetsledare, demokraten Harry Reid, tog till ordna och anklagade representantshusets republikanske talman John Boehner för att styra ”som en diktator”, skriver Huffington Post.

Reid menar att Boehner och det av republikanerna styrda representanthuset kunde undvikit situationen genom att godkänna ett förslag som redan passerat senaten. Förslaget innebar att de som tjänar mindre än 250 000 dollar om året skulle slippa skattehöjningar och skulle täckt 98 procent av befolkningen.

Slog tillbaka

John Boehner befinner sig själv på semester och har inte svarat, men hans talesman Michael Steel slog tillbaka:

– Senator Reid borde prata mindre och lagstifta mer. Representanthuset har redan röstat om lagförslag som skulle gjort att finansstupet undvikits. Senatens demokrater har inte det.

Harry Reid har samtidigt varnat för att USA med stor sannolikhet är på väg mot budgetstupet.

Situationen är svårlöst för president Barack Obama som avbrutit sin julledighet för att försöka enas med republikanerna om en lösning.

Oenigheten mellan partierna har varit stor, och en prestigestrid har utbrutit. Lars Calmfors, ekonomiprofessor och tidigare ordförande i finanspolitiska rådet, anser att de behöver enas.

– Det krävs att man gör något både på skattesidan och utgiftssidan när man har så stora underskott som är fallet i USA. Den republikanska inställningen har varit att det inte ska vara några skattehöjningar alls. Det är förstås en helt orimlig ståndpunkt. Men det krävs att båda sidor kan kompromissa.

Enligt Lars Calmfors behöver USA genomföra ett stålbad för att komma till rätta med sina problem, men med finansstupets villkor skulle det kunna bli för mycket av det goda.

– Skulle man inte ta nya beslut blir det en åtstramning av finanspolitiken på runt fyra procent av BNP. Det vore olyckligt med en så stark finanspolitisk åtstramning just nu, säger han och fortsätter:

– Samtidigt behövs det en trovärdig plan för att reducera underskottet längre fram. Det ligger just nu på sju till åtta procent av BNP vilket är mer än i de flesta krisländerna i Euroområdet. Och den offentliga skulden på runt 110 procent av BNP i USA är högre än i Spanien och inte så långt under skuldkvoterna i Portugal, Irland och Italien.

Fördjupar lågkonjunktur

Hur stora påfrestningar en recession i USA skulle få för Europa är svårt att säga, men att vi skulle påverkas är självklart.

– Det skulle inte förändra läget dramatiskt för krisländerna i Euroområdet. De måste först och främst hantera sin egen kris. Men det skulle fördjupa lågkonjunkturen i Europa och göra det svårare för krisländerna att öka sin export. De har i högsta grad ett behov av det för att dra igång en tillväxtprocess som kan generera mer skatteintäkter.

USA:s finansminister varnade under onsdagen för att man redan i februari skulle riskera konkurs om en lösning inte nåtts.

ARTIKELN HANDLAR OM