Ministern: Vi ser över systemet nu

MIN EKONOMI

Annika Strandhäll: Det slår för hårt mot kvinnor

JAN, 60: DET HAR INTE BLIVIT BÄTTRE Annika Strandhäll (S) och Ann Arrhenius från Pensionsmyndigheten diskuterar de olika delarna i pensionssystemet med nyblivne pensionären Jan Eriksson, 60. ”Vi är många som röstade på Löfven med förhoppningar om att det skulle bli bättre för pensionärerna, men det har det inte blivit så mycket av”, säger han.

Antalet äldre som lever ­under fattigdomsgränsen i Sverige har tredubblats sedan 1990-talet.

Kritiken mot det nuvarande pensionssystemet är massiv.

– Vi är nu 15-20 år in i systemet och det pågår en översyn, säger socialförsäkringsminister ­Annika Strandhäll (S).

I dagarna delas Pensionsmyndighetens orangea ­kuvert ut till alla personer födda efter 1938.

För många innebär beräkningen av den framtida pensionen en kalldusch. Men det är inget mot vad som väntar efter pensionering.

Den senaste veckan har Aftonbladets Arne Höök i en rad artiklar berättat om verkligheten bakom siffrorna.

Att 800 000 pensionärer är beroende av statlig garantipension.

Att nästan en kvarts miljon pensionärer lever under EU:s fattigdomsgräns - tre gånger fler än för 25 år sedan.

Att kvinnor drabbas ­extra hårt. I genomsnitt får de 7 000 kronor lägre pension än männen.

Att fem av tio svenskar i arbetsför ålder inte litar på pensionssystemet.

Annika Strandhäll läser Aftonbladets pensionsserie.

– Jag har självklart läst ­Aftonbladets artiklar, säger Annika Strandhäll, som i går mötte pensionärer och representanter när Pensionsmyndigheten arrangerade ett informationsmöte på Stockholms centralstation.

Ersatte ATP-pension

Dagens pensionssystem klubbades igenom av riksdagen efter en fempartiuppgörelse 1998.

Reformen motiverades med att det gamla ATP-­systemet blivit långsiktigt ohållbart med allt lägre ­ekonomisk tillväxt och allt längre förväntad livslängd.

ATP-pensionen baserades på lönen under de 15 bästa åren under arbetslivet. I det nya systemet baseras pen­sionen i stället på den samlade livsinkomsten. Det innebär i praktiken dramatiskt lägre pensioner. För många motsvarar pensionen i det nya systemet mindre än ­hälften av slutlönen.

Sedan systemet trädde i kraft 1999 har flera faktorer bidragit till att förvärra läget ytterligare för pensionärerna.

Den förväntade livslängden har ökat snabbare än beräknat. Pengarna måste räcka längre.

Och den låga ekonomiska tillväxten har inneburit att den så kallade bromsen – då pensionen sänks – redan har slagit till tre gånger.

Jobbar mer deltid

– I grund och botten ­tycker jag att det är viktigt att vi har ett system där vi även i framtiden kan ­utbetala pensioner, säger ­Annika Strandhäll.

– Det som jag inte är nöjd med är att det slår så hårt mot kvinnor, något som är ett resultat av hur det ser ut i arbetslivet. Kvinnor jobbar i högre utsträckning deltid och har i genomsnitt 3,6 miljoner kronor lägre livs­inkomst.

Landets tre största pensio­närsorganisationer, som sammanlagt representerar 820 000 medlemmar, har krävt att hela systemet ses över.

ARTIKELN HANDLAR OM