Så får du koll på ekonomin efter jul

Tipsen: Så klarar du årets fattigaste månad

Av: Gustaf Larsson

Publicerad:

Dags för nystart, säger somliga. Ekonomin tryter, säger andra.
Tillhör du båda grupperna finns det flera knep att ta till när årets fattigaste månad är här.
– Det kan vara jobbigt, men man får helt enkelt bita i det sura äpplet, säger sparekonomen Frida Bratt.

Januari är enligt klyschan, och i många fall verkligheten, årets fattigaste månad.

För att inte börja året på ekonomisk dekis gäller det att redan nu ta reda på var alla pengar tog vägen.

– Det blir ofta småutgifter i samband med aktiviteter med barnen som man kanske inte räknar med, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

Planera inför nästa ledighet

Ett av hennes råd är att ta hjälp av ekonomiappar för att få koll på sin ekonomi, och vad man har lagt sina pengar på.

– Det kan vara bra för att bättre kunna planera nästa ledighet, så man undviker att det också blir en ”glädjekalkyl” för långt ifrån verkligheten, säger hon.

För att slippa hamna i samma sits nästa år är det en god idé att starta ett sparkonto redan nu, enligt Frida Bratt.

– Kanske behöver du starta ett sparande så att övertrasserat ledighetskonto inte uppstår igen i sommar eller nästa jul. Ett sådant sparande har du klokast på sparkonto, trots att du där knappast får någon ränta att tala om. Men eftersom sparandet är på så kort sikt finns inga alternativ, säger hon och lägger till:

– Starta ett automatiskt månadssparande så att pengarna dras så fort du fått lönen.

1 av 2 | Foto: Nordnet/Press
Frida Bratt tipsar om hur man får koll på ekonomin under årets fattigaste månad.

Ekonomens tips: Så får du koll på din ekonomi

  1. Prata pengar. Är man en familj kan det vara klokt att prata pengar även med de äldre barnen. Barn ska inte tyngas av ekonomiska problem, däremot tycker jag gott man kan förklara att saker kostar och att man inte kan göra allt. Istället kan man tillsammans kanske komma överens om vad som är viktigt, vad är det familjen bör lägga pengar på?

  2. Beta av konsumtionslånen. Tog du möjligen konsumtionslån/blancolån för någon av julklapparna? Prioritera att betala av på dessa lån direkt! Den effektiva räntan kan vara skyhög och äta ännu djupare hål i plånboken. Tog du ”räntefri” delbetalning? Se till att alltid – under hela delbetalningsperioden – betala i tid. Annars riskerar du på att åka på en annan avbetalningsplan, med hög tvåsiffrig ränta. Lägg in autogiro. 

  3. Vill du snabbt få ekonomin på fötter finns förstås de klassiska knepen att ta till:
    Rensa garderoben. Finns det något du inte använder som är i fint skick? Det kan du få några hundralappar för på auktionssajter. Kvalitetskläder för barn brukar ha högt andrahandsvärde. Förrådsrensning kanske också kan ge något.
    Skippa restauranglunch och ta i stället matlåda. Jag själv handlar ibland gärna från affären det jag är sugen på att laga för dagen istället för att titta vad som faktiskt finns hemma och vad som går att göra av det.
    Dra ned på antalet vändor till mataffären och ät ur skåpen. Och kanske är det läge att nu införa ett köpstopp för kläder och prylar under en period?

  4. På sikt gäller det att få ned också de fasta kostnaderna, som riskerar att vara riktiga pengaslukare. Har du inte förhandlat din bolåneränta? Ring banken. Ibland kan det faktiskt räcka. Behöver du vara en tuff förhandlare hör du runt med flera banker och ställer dem mot varandra. Kolla vilka banker som har lägst snittränta och hör vad du kan få. Sedan gör du klart för din bank att du är beredd att lämna om villkoren inte är de rätta. Men! Se upp med villkoren hos den bank som eventuellt erbjuder låg ränta. Det förekommer att banken ger låg bolåneränta men i stället höga kortavgifter. Se till helheten. Och flytta inte ditt sparande till sämre villkor bara för att få några punkters lägre bolåneränta.

  5. Elavtalet är en annan pengaslukare. Se till att du har ett förhandlat avtal och inte har åkt på ett så kallat tillvsvidareavtal. Ett sådant får du om du inte valt något avtal, varken fast eller rörligt. Ring elhandelsbolaget och kolla vad du kan få. Det finns flera sajter, elskling.se eller Compricer till exempel, där du enkelt kan jämföra elavtal.

  6. Utgifter som går bort från sparandet märks inte här och nu, men likväl är det pengaslukare – i skymundan. Se till att inte betala för mycket. En globalfond bör du inte betala mer än 0,4 procent för – indexfonder (lågprisfonder) passar de allra flesta.

  7. Se över dina försäkringar. Kanske är du överförsäkrad, exempelvis om du har en försäkring från ditt arbete som du inte känner till. Vissa försäkringar är rentav onödiga; produktförsäkringar och i vissa fall (vid kortare vanliga resor) reseförsäkringar.

  8. Jag tycker också att man ska se över sina abonnemang. Bredbandsavtalet exempelvis – fundera på vilken hastighet du egentligen behöver och vilka alternativ du har. Och behöver du alla olika dyra kanalpaket? Det kan vara läge att prioritera för att få ned utgifterna.

Publicerad:

LÄS VIDARE