Hoppa till innehållAftonbladet

Dagens namn: Tobias, Tim

Nytt industriavtal med visst gnissel

Uppdaterad 2020-11-03 | Publicerad 2020-11-01

Arbetsgivare och fack inom industrin enades till slut om en 5,4 procents löneökning i 29 månader. Nivån i det nya industriavtalet är svårsmält för arbetsgivarsidan, men retroaktiva löner slapp man i alla fall.

– Det här avtalet innehåller en högre årstakt än det förra avtalet vi tecknade, säger Marie Nilsson, förbundsordförande för IF Metall.

Hon nämner särskilt en viktig faktor i förhandlingarna:

– Det var oerhört viktigt för LO-förbunden att få med en låglöneökning.

Medlarna i industriförhandlingarna, de så kallade opartiska ordförandena (opo), lade tidigare ett bud med löneökningar på 4,5 procent under 29 månader. Arbetsgivarna accepterade budet, men inte industrifacken.

För Svenskt Näringsliv är det nya riktmärket ett beskt piller att svälja. Vice vd Mattias Dahl påpekar att nivån ligger över förra industriavtalet som tecknades för drygt tre år när Sverige befann sig i en högkonjunktur.

"Hyfsat nöjda"

"I dag är Sverige mitt i en pågående global pandemi där tiotusentals företag kämpar för sin överlevnad och framtiden är oviss. Det kommer att bli extremt svårt för många företag att klara av denna kostnadsökning," skriver Mattias Dahl i ett pressmeddelande.

I det nya industriavtalet ingår inte retroaktiva löner från den 1 april, något som tidigare var ett fackligt krav.

– Det har varit viktigt för oss att få ett framtungt avtal där vi redan från början får en bra nivå. Därför är vi hyfsat nöjda med att vi får ett avtal som ger en ökning på tre procent från och med i dag, säger Marie Nilsson.

Industriavtalet, som berör 2,8 miljoner svenskar, sköts upp i våras på grund av pandemin. Innan dess hade industrifacken krävt bland annat en treprocentig löneökning under tolv månader, fortsatt arbetstidsförkortning, insatser mot skador på arbetsplatsen och en låglönesatsning.

Satt långt inne

– Vi tror våra medlemmar kommer vara ganska nöjda, precis som vi är, med att vi kämpat ända in i kaklet, säger Martin Linder förbundsordförande vid Unionen.

Tomas Undin, förhandlingschef för Teknikföretagen, betonar att under rådande omständigheter tampas företag med olika förutsättningar:

– Det är allt ifrån de företag som mer eller mindre är belagda med näringsförbud, företag som har liten betalningsförmåga och företag som mer eller mindre gått som normalt.

Han bedömer att det kommer bli besvärligt för olika sektorer, men "det här var det bästa avtal som var till salu" och därför skrev Teknikföretagen ändå på.

– Det har varit de klart mest besvärliga förhandlingarna jag har varit med om under mina tjugo år som förhandlare, säger Tomas Undin.

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer, IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson och Eva Guovelin, förbundsordförande Livs vid en pressträff om industrins avtalsförhandlingar.

LO gläds åt satsning

Under ett styrelsemöte natten till söndagen beslutade LO-styrelsen att rekommendera LO-förbunden IF Metall, Livs och GS (som organiserar arbetare inom bland annat skogsbruk, träindustri och grafisk bransch) att anta avtalet.

– Det är glädjande att man har lyckats växla upp löneutvecklingstakten, trots ett mycket svårt läge med pandemin och allt, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

– Den (låglönesatsningen) är väldigt viktig för LO:s lågavlönade och framförallt för stora kvinnogrupper som får större löneutvecklingstakt än andra.

Tjänsteföretagens organisation Almega är starkt kritisk till nivån i överenskommelsen. "Det är djupt olyckligt och inte minst för alla de företag och jobb som står på spel", säger Stefan Koskinen, arbetsgivarpolitisk chef inom Almega, i ett pressmeddelande.