Storbolagens elnätsavgifter sticker iväg

Foto: Johnér
MIN EKONOMI

Elnätsavgifterna fortsätter att stiga kraftigt. Och det är jättarna Ellevio och Vattenfall som höjt priserna klart mest, visar Villaägarnas årliga rapport.
– De som vill maximera sina vinster får större och större marginaler, säger Jakob Eliasson på Villaägarnas riksförbund.

Förra året fortsatte elnätsavgifterna att höjas i så gott som hela landet. Och det är de tre storbolagen Ellevio, Vattenfall och E.ON som står för de största påslagen, visar en ny undersökning från Villaägarnas riksförbund.

Jättarnas genomsnittspriser per år har stigit med nära 3 300 kronor mellan 2010 och 2017, för ett typhushåll i villa. Det ska jämföras med en avgiftsökning på 1 300 kronor i de elnät som ägs av små, kommunala bolag.

”Dragit ifrån ytterligare”

– De tre stora som var dyrast redan 2010 har dragit ifrån ytterligare. Zoomar man in lite ser man att Vattenfall och Ellevio är allra värst, säger Jakob Eliasson, samhällspolitisk chef på Villaägarna.

Ellevio och Vattenfall är dominerande nätägare i ungefär en tredjedel av kommunerna. Där har priserna ökat med 52 procent åren 2010–2017, jämfört med 22 procent i övriga kommuner.

Skiljer 9 000 kronor om året

Och skillnaden mellan vad olika kommuninvånare betalar per år är enorm. För ett vara ansluten till Ellevios elnät i västra Svealand betalar en husägare 13 800 kronor om året. Det är 9 000 kronor, eller 185 procent, mer än i Lidköping, som har landets billigaste elnät.

– I Lidköping är nätet till för kunderna, i västra Svealand tycks kunderna vara till för Ellevio, säger Jakob Eliasson, som lägger skulden för höjningarna och de stora avgiftsskillnaderna på ett svagt regelverk.

– Energimarknadsinspektionen (Ei) som ska övervaka elnätsmonopolet har inte lyckats stå emot branschens krav. Bolagen har lyckats driva igenom avgiftshöjningarna i domstol, eftersom regelverket Ei lutar sig mot är för svagt. De som vill maximera sina vinster får större och större marginaler, säger han.

Bolagen: Glesa nät förklaringen

Eva Vitell, kund- och marknadschef på Vattenfall eldistribution, förklarar deras höjningar med stora investeringsbehov och glesa nät.

– Vi ser alldeles för många kunder som drabbas av elavbrott, därför behöver vi höja investeringstakten i våra nät. Och Vattenfall har väldigt mycket landsbygdsnät över hela Norrlands inland, vilket innebär många kilometer ledning per kund, och därmed höga kostnader, säger hon.

Ellevio ger ett liknande svar.

– Vi behöver göra väldigt stora satsningar på näten för att ta det ansvar våra kunder kräver av oss. Och i de områden som vi är dyrast är näten väldigt glesa, ungefär 190 meter per kund, vilket kostar mycket mer att driva, säger Jonatan Björck, presschef på Ellevio.

Jakob Eliasson menar att den förklaringen bara håller till viss del.

– När man jämför de tre storas nät med andra bolags lika glesa nät är storbolagen fortfarande mycket dyrare. Glesheten förklarar bara ungefär en tredjedel av prisvariationen. Jag förstår att de behöver göra vinst, men idag är deras vinstmarginaler enorma, säger han.

Vill utjämna skillnaderna

Ellevio och Vattenfall vill på sikt utjämna prisskillnaderna mellan sina dyraste och billigaste nät. Just nu väntar man på besked från Ei.

– Om vi får ett positivt besked kommer vi under ett antal år få se prissänkningar där det idag är dyrast, och prishöjningar där det är billigast. I mittskiktet kommer det i princip inte ske några höjningar, lovar Jonatan Björck.

Från Villaägarnas håll kräver man att regelverket stramas upp för att motverka fortsatt höjda elnätsavgifter. Energiminister Ibrahim Baylan (S) svarar att nya regler kan vara på plats först 2019.

– Själva besluten gäller för tre år, 2012-2015 och nu 2016-2019. Det vi kommer att göra är att sätta regelverket för 2019 och framåt, och då kommer det att märkas, säger han till SVT Nyheter.

ARTIKELN HANDLAR OM