Klyftor ökar – relativ fattigdom rekordhög

Av: TT

Publicerad:
Uppdaterad:
Många får vända på slantarna. Arkivbild
Foto: Henrik Montgomery/TT
Många får vända på slantarna. Arkivbild

Privatekonomi

Aningen stigande inkomstklyftor och även om Sverige blivit rikare totalt sett, så kan rekordmånga svenskar betecknas som relativt fattiga, visar ny statistik för 2019.

Men i fjol kan det ha vänt, indikerar en färsk studie.

Andelen svenskar med låg ekonomisk standard, vilket kan översättas med relativ fattigdom, fortsätter att öka och nådde 2019 den högsta nivån hittills, över 15 procent av befolkningen, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).

– Det kan skapa spänningar och kan vara allvarligt, säger professor Daniel Waldenström som forskar på inkomstklyftor.

Men SCB mäter den relativa fattigdomen, alltså ekonomisk standard jämfört med snittsvenskens inkomst. De betyder alltså inte nödvändigtvis att de fattigare har fått det sämre, men jämfört med andra har de det.

Hänger inte med

– Alla med jobb har haft oerhörda inkomstökningar de senaste 20 åren, säger Waldenström och pekar då på att effekten blir att pensionärer, arbetslösa och studenter med flera inte hänger med även om också de fått mer i plånboken.

– De absolut fattiga har minskat över tid, fortsätter han.

Och räknar man in effekterna från det svenska välfärdssystemet så minskar fattigdomen bland barn och pensionärer kraftigt, vilket inte fångas upp av SCB:s mätmetoder, enligt Waldenström.

Bland grupper med störst andel låg ekonomisk standard finns ensamstående kvinnor över 80 år, 41 procent, och barn (0-19 år), 20 procent, enligt SCB.

Indikerar vändning

Sammantaget visar statistiken från SCB att inkomstskillnaderna ökade något under 2019, enligt den så kallade ginikoefficienten, men låg ändå lägre än under åren 2015-2017.

Men 2020 kan det ha vänt, trots pandemins hårda slag i form av stigande arbetslöshet, uteblivna löneökningar och allmänt tuffare tider.

En nylig studie som genomförts av tre europeiska forskare, och som Daniel Waldenström hänvisar till, indikerar att klyftorna minskade något under förra året. Studien bygger på enkäter med tusen svarande, bland andra i Sverige. Den är på inget sätt heltäckande men ger en indikation som låter rimlig, enligt Waldenström.

– Välfärdssystemen har fångat upp låginkomstgrupperna, säger han.

De rikare bromsar

Slutsatsen är att låg- och medelinkomstgrupper klarat sig relativt helskinnande till följd av massiva statliga stödinsatser, medan de relativt rikare som brukar rida på den ekonomiska tillväxten inte har kunnat göra det i samma utsträckning som vanligt.

– De har fått ta en större smäll, säger Daniel Waldenström.

Att aktier och bostadspriser, oftast ägda av de bättre bemedlade, generellt har stigit i värde slår inte igenom i den statistik som mäter inkomstskillnaderna. Det är först när dessa tillgångar säljs som de dyker upp som kapitalinkomster. Aktieutdelningarna låg som exempel på ovanligt låg nivå under fjolåret.

Publicerad: