Borg vs Ingves

avAnders Munck

Spricka mellan finansministern och riksbankschefen – flera exempel på åsiktsskillnader senaste åren

1 av 2 | Foto: MAGNUS SANDBERG
Riksbankschefen Stefan Ingves.

Riksbankens ränteprotokoll blottar ännu en spricka mellan finansminister Anders Borg (M) och riksbankschefen Stefan Ingves.

Nu gör Borg och Ingves helt olika bedömningar av hur många svenskar som kommer ha jobb de närmaste åren.

– Det kommer ständiga nålstick från Ingves, säger Annika Creutzer, Aftonbladet Min Ekonomis expert.

I måndags gick Anders Borg ut i Riksdagen och sade att arbetslösheten kommer att ligga kvar på en hög nivå under flera år framåt. Först 2016 spår finansministern att det vänder från dagens nivå på över 8 procent till nära 7 procent.

– Regeringens uppgift är att motverka att arbetslösheten biter sig fast, sa Anders Borg då.

Samma underlag – olika prognoser

I går kom Riksbankens besked om styrräntan, som blir kvar på samma nivå under minst ett och halvt år. Bland de faktorer som motiverar beslutet ligger Ingves och Riksbankens prognos att arbetslöshetstalen vänder nedåt redan nästa år, från 8,2 procent till 7,8 procent – en nedgång som fortsätter 2015 och framåt.

– Trots samma underlag gör de två helt olika prognoser. Det är anmärkningsvärt, säger Annika Creutzer.

Men dagens åsiktsskillnad mellan finansministern och riksbankschefen är långt ifrån den enda:

Januari 2013: Stefan Ingves går ut och säger att han vill ha lagstadgade amorteringskrav på bolån. Det tycker inte Borg är någon bra idé:

– Vi vill inte åstadkomma en kraftig sättning på bostadsmarknaden, utan försöka ta oss ur den här höga skuldsättningen lite gradvis, sa Borg.

Oktober 2012: Stefan Ingves går ut på Svenska Dagbladets debattsida och varnar för att en alltför låg ränta i kombination med hushållens höga lånenivåer kan få "förödande konsekvenser i form av en krympande ekonomi och en skenande arbetslöshet".

De flesta bedömare är eniga om att debattartikeln är ett sätt för Ingves att försöka sätta press på Borg att föra en politik som minskar hushållens belåning.
–  I debattartikeln framhöll Ingves vikten av att även finansminister Anders Borg kommer med åtgärder för att få hushållen att minska sin skuldsättning. Skuldsättningen är inte bara ett ansvar för räntepolitiken utan även för finanspolitiken, säger Creutzer.

November 2011: Stefan Ingves besöker riksdagens finansutskottet för en frågestund. Även här är han skeptisk till hushållens höga belåning och riktar indirekt kritik mot regeringen. Han säger att han vill ha ett tak för hur stora skulder ett hushåll får ha i förhållande till vad de tjänar.

”Vill inte bli impopulär”

Annika Creutzer menar att Borg högst medvetet värjer sig för alla finanspolitiska åtgärder som medför att hushållens lån minskar. Detta bakbinder Ingves.

– Borg vill inte göra sig impopulär bland väljarna, och anser dessutom att det är vi medborgare som ska få igång ekonomin genom att konsumera. Därför vill han inte sätta press på hushållen. Ingves är säkert arg för att Borgs politik gör att han inte kan sänka styrräntan, vilket vore det bästa för den svenska ekonomin. Ingves är ju orolig för bolånen och vill inte att de ska växa ännu mer, säger hon.

ARTIKELN HANDLAR OM