Statens finanser stärks tydligt

helskärm

BNP växer fortare än väntat. Därmed utvecklas statens finanser betydligt bättre än tidigare bedömning, enligt regeringens nya prognos.

Men osäkerheten är stor, pandemin kan omkullkasta bedömningarna.

– Svensk ekonomi har återhämtat sig starkt. BNP-nivåerna är tillbaka på de nivåer som förutspåddes före krisen, säger finansminister Mikael Damberg (S) på en pressträff.

– Ser vi på efterfrågan har vi en hög efterfrågan och minskad arbetslöshet framåt. Vi reviderar upp nivåerna för sparandet och har en fortsatt låg statsskuld, inte minst jämfört med andra länder, fortsätter han.

BNP-tillväxten bedöms landa på 4,9 procent i år, för att sedan lugna ner sig lite åren därpå, då tillväxten spås bli 3,4 procent 2022 och 1,4 procent 2023.

Osäkert läge

Men framtiden är osäker. Gårdagens besked om restriktioner kan komma att påverka utfallet för svensk ekonomi, säger Damberg:

– Det är klart att restriktioner och rekommendationer påverkar ekonomin. Vi har tagit höjd för att vi tror att att under den här vintern och början av året kommer att ha restriktioner kvar. Alla de restriktioner som nu presenterats var inte med när vi gjorde den här prognosen.

På fråga om osäkerheten i prognosen:

– Vi ligger på ungefär samma nivå som Konjunkturinstitutet. Vi har tagit höjd för osäkerheten kring omikron men det här är en prognos, det finns osäkerheter och vi kan konstatera att vi i år fått uppgradera våra prognoser.

Fler bostäder

I septemberprognosen, i samband med att regeringen lade fram sin budget, bedömdes BNP växa med 4,4 procent i år och 3,5 procent nästa år, för att tappa ytterligare tempo 2023, med en tillväxt på 1,4 procent.

– Att vi reviderar upp för i år är utfallsdrivet. En förklaring är att bostadsinvesteringarna har utvecklats starkt under året, säger Damberg.

Pandemin har slagit olika mot olika branscher, poängterar Damberg:

– Flera branscher är fortfarande drabbade av pandemin, till exempel flygindustrin. Man ska också ha med sig att även om tjänstebranscherna som helhet återhämtat sig så har inte sysselsättningen gjort det i tjänstesektorn.

Lägre underskott

Underskottet i statens finanser blir också betydligt mindre än tidigare bedömning. I år landar underskottet på 0,8 procent av BNP för att nästa år landa i princip i balans. 2023 blir det överskott i statsfinanserna igen.

I septemberprognosen spåddes ett underskott i år på 1,8 procent av BNP, 0,7 procent nästa år, för att nå ett lite mindre överskott 2023.

Därmed sjunker också statsskulden fortare än tidigare beräknat, enligt regeringens bedömning.

Inflationen spås landa på i genomsnitt 2,0 procent 2022. Det är en uppskrivning jämfört med tidigare prognos men betydligt lägre än vad statliga Konjunkturinstitutet spådde i går, 2,8 procent.

Faller tillbaka

– Vi liksom Riksbanken väntar oss att bidraget från energipriset till inflationstakten blir lägre nästa år och inflationen således faller tillbaka, säger finansministern.

Regeringen gör ungefär samma bedömning av arbetslösheten som i septemberprognosen, att den faller från 8,9 procent i år till 7,7 procent nästa år i genomsnitt, enligt SCB:s sätt att mäta.

– Även om den totala arbetslösheten är tillbaka på förkrisnivåer så ser vi fortfarande att långtidsarbetslösheten är för hög. Det är bekymmersamt att andelen som varit arbetslösa i två år eller mer fortsätter att öka, säger Damberg.

När det gäller den höga ungdomsarbetslösheten betonar Damberg att många av dessa studerar på heltid.

*Offentliga sektorns finansiella sparande, respektive offentliga sektorns skuld.

Källa: Regeringen