Historisk räntehöjning väntar – detta tror experterna

”De riktiga kapen har man missat”

Av: 

Gustaf Larsson

Styrränta

En historisk räntehöjning kommer att ske på torsdagsmorgonen, om man ska tro experterna.

Då väntas Riksbanken höja styrräntan med 50 punkter – för första gången på 22 år.

– Jag har varit kritisk länge, säger Nordea-ekonomen Annika Winsth om Riksbankens tidigare agerande.

I februari 2000 höjde Riksbanken styrräntan, eller reporäntan som den då hette, med 50 punkter till 3,75 procent.

Det var senaste gången en så kallad dubbelhöjning ägde rum. Men i morgon kan det ske igen, över 22 år senare. Mycket pekar nämligen på att Riksbanken höjer styrräntan från 0,25 till 0,75 procent på ett bräde.

– De höjer med 50 punkter, säger Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, bestämt.

Fler tror som hon. SEB och Swedbank och Handelsbanken är några av bankerna som tror på en dubbelhöjning i morgon. Även statliga SBAB tror att Riksbanken höjer med 0,5 procentenheter.

Orolig för hög efterfrågeinflationen

Men enligt Annika Winsth och Nordea har Riksbanken inget val. För att mota den skenande inflationen tror hon att Riksbanken inte bara dubbelhöjer nu, utan även i september och november, vilket Aftonbladet tidigare rapporterat.

Det hon anser vara problematiskt är att den så kallade efterfrågeinflationen ökar. Det betyder i korta drag att människor vill köpa fler varor än vad som tillverkas.

– Vi har en hög efterfrågan bland annat eftersom att vi har haft låga räntor länge. Det har inneburit att hushållen drivit upp efterfrågan.

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, tror likt många andra bedömare att Riksbanken dubbelhöjer styrräntan på torsdagen.

Det finns andra faktorer som pekar mot en dubbelhöjning. En är att den amerikanska centralbanken, Fed, trippelhöjde styrräntan tidigare i juni.

– Det är ett problem när andra centralbanker är aggressiva och man själv inte gör någonting här. Då är risken uppenbar att kronan går emot dem och att det importerar ännu mer inflation.

Tycker du att Riksbanken borde ha agerat tidigare?

– Absolut, jag har varit kritisk länge. Svensk ekonomi bottnade sommaren 2020 efter pandemin, sedan var hösten bra med stark återhämtning och efter det hade vi ett jättestarkt 2021. Men trots det hade man krispolitik. Jag tycker att man har fört en alldeles för expansiv penningpolitik alldeles för länge och väntat för länge.

”Höga nivåer hela 2022”

Kommer inflationen vara i schack om de genomför tre trippelhöjningar?

– Vår bedömning är att de tre höjningarna kommer att kännas så pass mycket att man inte behöver höja fler gånger. Det betyder inte att inflationen är tillbaka på banan, men det kan vara så att det räcker. Vår bedömning är att inflationen kommer att ligga på höga nivåer till slutet av 2022, säger han.

Magnus Hjelmér är vardagsekonom på Ica-banken och tror likt många branschkollegor på en höjning om 0,50 procentenheter på torsdagsmorgonen. Han spår även en dubbelhöjning i september, men är inte lika säker på ytterligare en i slutet av året.

– Historiskt har man haft en inställning att vara försiktiga framåt. Skillnaden nu jämfört med tidigare höjningar är att man tidigare var övertygad om att inflationen var tillfällig och kopplad till energipriser. Nu är nog Riksbanken rätt säkra på att inflationen är här för att stanna en stund, och då tror jag att man plockar fram de tyngre verktygen.

Vad kommer hända med boräntorna framåt?

– De långa räntorna (med lång löptid reds anm) har redan stuckit iväg, så de kommer nog inte att höjas så fasligt mycket mer. Men jag skulle tro att det inte kommer att dröja särskilt många dagar innan de rörliga boräntorna kommer att sticka iväg. En direkt effekt kommer vi verkligen att se, och det är det prognosmakare tror. Ett år framåt har vi av allt att döma ökade rörliga boräntor.

Magnus Hjelmér, vardagsekonom på Ica-banken.

Även om de rörliga räntorna går upp mot 3–4 procent är det långt ifrån historiska rekordnivåer. I mitten av 90-talet var det inte ovanligt med en boränta på 10 procent. Då var styrräntan uppe på nästan 9 procent. 2008, under finanskrisen, var rörliga räntan i många fall över 5 procent och styrräntan låg under en period på 4,75 procent.

– Det vi ser nu är inte fasligt högt om man kollar historiskt. Däremot har bostadsmarknaden vant sig vid nollränta och låga boräntor, och från det kan det bli höga nivåer. Många har anpassat sin ekonomi och levnadssätt till den senaste tiden med nollränta.

Är det för sent att binda räntan nu?

– Man har egentligen missat tåget på att binda. Samtidigt, låter man det vara nu och tuggar i sig en högre ränta på rörligt, så den dagen vi börjar närma oss de nivåer där vi ligger på bundet i dag – finns det en risk att de bundna har dragit iväg ytterligare. Det är en knivig fråga.

– Men de riktiga kapen har man missat, så utgångspunkten måste vara hur känslig ens privatekonomi är för räntehöjningar.

Fotnot: I en tidigare version av den här texten förekom det felaktiga uppgifter om SBAB:s prognos.

ANNONS

Hitta ett kreditkort eller betalkort som passar dig och dina behov! Jämför nu!

Extern länk från Compricer

Jämför här!

Publisert:

LÄS VIDARE

Efter inflationschocken – viktiga räntan kan dubbelhöjas

ÄMNEN I ARTIKELN

Styrränta

Boränta

Riksbanken