Amorteringskravet har haft viss effekt

MIN EKONOMI

Amorteringskravet på bolån har haft en dämpande effekt, men riskerna med hushållens skulder är fortfarande stora.
Det konstaterar Finansinspektionen (FI) i sin årliga bolånerapport.
– Det är glädjande att vi nu ser ett trendbrott, säger Henrik Braconier på FI.

Foto: Johnér
Amorteringskravet har lett till mindre lån.

Sedan amorteringskravet på bolån infördes 2016 tar hushåll med nya bolån mindre lån, och köper billigare bostäder. Men många hushåll har fortsatt höga skulder i förhållande till bostadens värde eller i förhållande till sin inkomst.

Det visar Finansinspektionens årliga bolåneundersökning, som gäller lån tagna efter att amorteringskravet infördes 1 juni 2016.

Trendbrott: Minskade skulder

– Det är glädjande att vi lyckats bryta trenden med att hushåll lånat allt mer pengar i förhållande till sin inkomst, säger FI:s chefsekonom Henrik Braconier.

FI konstaterar i rapporten att andelen hushåll som amorterar och amorteringarnas genomsnittliga storlek ökade kraftigt efter att amorteringskravet infördes.

Och skuldsättningen minskar för första gången sedan 2011. Den genomsnittliga skuldkvoten, alltså hur stora skulder hushållen har i förhållande till sina inkomster, minskade bland nya låntagare, från 406 procent 2015 till 402 procent. Det innebär att hushåll med nya lån i snitt har lån som är fyra gånger större än deras disponibla inkomster.

Men FI ser fortfarande stora risker med hushållens skuldsättning. Chefsekonomen Henrik Braconier betonar vikten av att hushållen är rustade för ekonomiska förändringar.

”Unikt läge”

– Vi befinner oss i ett unikt ekonomiskt läge med väldigt låga räntor, en begynnande högkonjunktur och stigande bostadspriser. Den kombinationen kommer inte att vara för evigt, och vår roll är att se till att hushållen och den finansiella sektorn är rustade, säger han.

Henrik Braconier varnar för att den politiska osäkerheten i omvärlden kan påverka räntorna.

– Det som händer i USA och Europa kan driva upp räntorna snabbare än vi tidigare trodde, säger han.

Amorteringskravet har haft störst effekt i Stockholm och Göteborg, där hushåll med nya lån i snitt minskat sina skuldkvoter med 15–20 procent. Däremot har det, tvärtemot vad många på förhand trodde, inte slagit extra hårt mot unga – istället är det äldre hushåll som minskat sina skulder mest.

Vi köper billigare fritidshus

Kravet har också lett till att hushållen nu köper betydligt billigare fritidshus än tidigare. I snitt köper hushållen fritidshus som är 30 procent billigare än om amorteringskravet inte införts. Däremot fortsätter vi att köpa lika dyra bostadsrätter som tidigare.

Samtidigt har hushållen förbättrat sina marginaler, och fler skulle klara stigande räntor och ökad arbetslöshet.

– Om räntorna steg till 7 procent eller arbetslösheten steg med 10 procentenheter är det ungefär 4 procent av hushållen som skulle få underskott varje månad, säger FI:s analytiker Henrik Larsson.

Fler åtgärder på gång

Trots att utvecklingen nu ser ut att gå åt rätt håll laddar Finansinspektionen för fler åtgärder. Ett skuldkvotstak, som sätter en gräns för hur mycket en person får låna i förhållande till sin inkomst, kan införas relativt snart.

– Vi räknar med att få mandat för det i början på nästa år. Vi diskuterar hur det ska utformas, säger Henrik Braconier.

ARTIKELN HANDLAR OM

Bolån

Boränta

Amortering