Styrelsens ansvar att Enron-skandalen inte upprepar sig

– men intresset för revisionsfrågor har dalat, hävdar professor

MIN EKONOMI

Enron-skräcken sprider sig över världen och trots att svenska börsbolag inte är omedelbart berörda ökar nu trycket på storföretagen att säkerställa redovisningens kvalitet.

Enligt Rolf Rundfeldt, professor i redovisning, faller ansvaret tungt på styrelserna.

Enron-skandalen och avslöjandena om att konglomeratet Tyco gjort 700 företagsförvärv som aldrig blivit allmänt kända har givit upphov till tal om ”enronitis”, förtroendesjuka på börsen. Storbolag som General Electric har tvingats ut på banan för att lugna placerarna och skräcken för allt vad snåriga bolagsstrukturer och redovisningsmetoder heter fortsätter sprida sig.

Rolf Rundfeldt, professor i redovisning vid Linköpings Universitet menar att de till synes drastiska åtgärder som hittills vidtagits av bland andra Unilever och brittiska CGNU, där man sparkat ut de revisorer som sitter på dubbla uppdrag i bolaget, inte är allena saliggörande.

Intresset minskar för redovisning

”Att revisionen är korrekt är även styrelsens ansvar. Har den ingen egen kompetens på området blir det företagsledningens och om den då har sina egna visioner och strategier, till exempel är fixerade vid tillväxt, kan det ju hända att det går ut över kvaliteten”, säger han.

Revisionsfrågorna har successivt tappat vikt på styrelsernas agendor, jämfört med ett par år sedan menar Rundfeldt.

”Förr fanns det personer som var intresserade av de här frågorna och som inte gav sig med mindre än att de förstod vad som pågick och hur redovisningen fungerade.

”Man kan värdera olika egenskaper hos ledamöter och jag tror inte att redovisning är det första man lägger vikten vid idag. Tyvärr, för det som behövs är personer med hög integritet och kunskap som kontrollerar redovisningen.”

Bland de företag som redan fått sina redovisningsmetoder ifrågasatta återfinns såväl ABB, som fått mycket kritik för att omläggningen av redovisningsprinciper inneburit sämre transparens, och Skandia vars val av redovisningsstandard, så kallad ”embedded value”, beskyllts för att vara både förvirrande och missvisande. Tänkbar varningsflagga utfärdas även för flera bolag ur Stenbeckssfären.

Förvårar genomsynen

”Alla företagsbildningar som är dunkla i sina strukturer är naturligtvis jobbiga. Med så mycket interna transaktioner som det är i gruppen skulle jag helt klart se det som en riskfaktor. Att det försvårar genomsynen är självklart”, säger Rolf Rundfeldt.

Generellt sett ser han dock ingen omedelbar fara för Enron-smitta i svenska börsbolag.

”I förhållande till andra europeiska bolag har Sverige, tillsammans med Storbritannien och Tyskland, bra till”, säger han.

”Att det skulle ske någon skärpning på laglig väg, initierad av regeringen eller Finansinspektionen, ser jag som uteslutet. Kommer något sådant på tal blir det inom ramen för EU, som ett led i arbetet med att samordna redovisningsprinciperna i regionen vilket ska göras innan 2005.”

Lotta Edling ([email protected])