Kommunal säger upp löneavtalet – då kan det bli kris

Medlemmarna: Vi borde ha minst 20 000 i månaden

MIN EKONOMI

Ingen missunnar Kommunals medlemmar mer i lönekuvertet.

Problemet är att det kan leda till högre priser, högre ränta och högre arbetslöshet.

Kommunal, Sveriges största fackförbund, sa i går upp avtalet med arbetsgivarna. Reaktionen blev våldsam.

Massor av förståsigpåare la pannan i bekymrade veck och varnade för följderna. Marknadsräntorna rakade i höjden och kronan föll.

Helt enligt reglerna

Vad har egentligen hänt?

Kommunal har sagt upp det sista året av en treårigt löneavtal med arbetsgivarna i kommun- och landstingsförbunden. Uppsägningen, som gjorts helt enligt reglerna på arbetsmarknaden, omfattar omkring 400 000 personer.

Hur motiverar Kommunal uppsägningen?

Att målet med avtalet var att minska klyftorna mellan de lågavlönade kommunalarna och andra. Så har inte blivit fallet.

Vilka blir konsekvenserna?

Konkret börjar Kommunal förhandla om ett nytt löneavtal i början av nästa år. Men många ser redan en hotbild framför sig. Därför ökar räntorna och kronan försvagas.

Hur ser hotbilden ut?

Fler andra fackförbund har möjlighet att säga upp det tredje avtalsåret. Kommunals beslut kan leda till att flera följer efter. Exempelvis ska Pappers besluta sig om en månad.

Många oroar sig dessutom för konsekvenserna för nästa stora avtalsrörelse 2004. Lite tidigt kan man tycka.

Högre arbetslöshet

Gör det något om man höjer lönerna för Kommunals medlemmar?

Att höja lönerna för 400 000 kommunalanställda påverkar knappast samhällsekonomin. Däremot kan det bli besvärligt om ännu fler lyckas förhandla till sig högre löner än de annars skulle ha fått. Lönerna i Sverige ökar redan snabbare än i våra viktigaste konkurrentländer. Fortsätter den utvecklingen leder det till att jobben flyttar utomlands och att arbetslösheten ökar här hemma.

Är det allt?

Nej, tyvärr inte. Högre löneökningar kan också leda till att priserna ökar. Eftersom Riksbankens uppgift är att hålla priserna i schack kan det i värsta fall leda till att räntan höjs - mitt i en lågkonjunktur.

Har kommunalarna rätt när de säger att de halkat efter?

Ja, enligt fackens och arbetsgivarnas gemensamma lönestatistik är det så. Andra vårdanställda har fått högre löneökningar än Kommunal.

Mellan 1998 och 2001 har lönerna för landstingsanställda kommunalare ökat med 14,3 procent. Motsvarande siffra för Vårdförbundets medlemmar är 22,9 procent.

Eftersom Kommunals löner är lägre från början har löneskillnaden i kronor räknat ökat ännu mer.

Många vill ha mer

Men då borde väl Kommunals medlemmar få sin löneförhöjning?

Det är ingen som missunnar dem mer i plånboken. De tillhör de sämst avlönade på hela arbetsmarknaden.

Men många kommuner och landsting har redan i dag en ansträngd ekonomi, de har svårt att klara högre lönekostnader. Kommunals krav kan dessutom leda till att dammluckan öppnas, att många fler vill ha mer. Det är då det blir problem.

Medellön 2001

Lena Mellin