Dyra husköp stor risk när räntan höjs

Familjeekonomen: Barnfamiljer i storstäder är extra utsatta

Foto: Colourbox
Extra utsatta Barnfamiljer som köper dyra villor i storstadsområdena är de som tar störst risker och är mest ekonomiskt utsatta.
MIN EKONOMI

Barnfamiljer som köper dyra villor i storstadsområdena.

De är mest utsatta när reporäntan höjs.

– Det är alltid viktigt att ha en beredskap för höjda utgifter såsom höjda räntor om man har rörliga bostadslån, säger Ingela Gabrielsson som är privatekonom vid Nordea.

Ingela Gabrielsson.

Riksbanken ansvarar för penningpolitiken i Sverige och målet är att hålla inflationen låg och stabil. I dag är det dags för Riksbanken att besluta om reporäntan ska höjas, ligga still eller kanske rentav sänkas. I morgon kommer beskedet.

– Det är dystra ekonomiska prognoser som vi får ta del av. Man kan säga att hälften av analytikerna tror att räntan kommer höjas och hälften tror att den kommer ligga still så det är svårt att säga. Även om det blir en höjning så blir det nog inte fler sedan på ett tag.

Vad påverkar Riksbankens bedömning?

– Riksbanken tittar på hur det ser ut i världen och i Sverige vad gäller inflation, prisutvecklingar och förväntningar på konjunkturen. Räntan är ett styrmedel för att dämpa inflationen. En höjning eller sänkning av styrräntan ger inte en omedelbar effekt, utan det tar tid innan det får genomslag, säger Ingela Gabrielsson.

På vilken nivå tror du styrräntan kommer ligga om något år?

– Om något år tror man att räntan har gått ner något från den nivå vi har i höst. På två års sikt har den gått ner ytterligare lite grann så trenden är åt det hållet.

Månatligt sparande

Reporäntan påverkar i sin tur de rörliga bostadslånen. Ingela Gabrielsson tipsar alla läsare om vikten av att ha en ekonomisk buffert.

– Det är alltid viktigt att ha en beredskap för höjda utgifter såsom höjda räntor om man har rörliga bostadslån. Nu har vi haft en period med stigande inflation och höjda matpriser och därför har vi nog börjat bli lite mer försiktiga också. Jag tror att huspriserna kommer stanna av då många vill vänta med att ändra sitt boende.

Hur stor buffert bör en barnfamilj med två vuxna och två barn ha?

– Om man har ett så stort hushåll bör man ha två månadslöner som buffert. Man bör se över vad det är för pengar som rullar runt varje månad. Man behöver ha pengarna på ett konto som är lättillgängligt där man kan ta pengar om något går sönder eller om någon blir sjuk, för sådant kan hända.

För den som är ung och helt saknar ekonomisk buffert, är det dags att sätta igång att spara. Ingela Gabrielsson säger att man då får se över sin ekonomi och räkna med att det kan ta några år att spara ihop till sin buffert.

– Det viktiga är att man lägger upp det som ett månatligt sparande så man vet att man har det på gång.

Rörligt eller bundet?

Enligt Ingela Gabrielsson är det idag vanligast att man som konsument väljer rörlig ränta, något som förmodligen beror på den låga styrräntan under mitten av 2000-talet.

– Men nu kanske folk går över mer mot bundet men man får fundera på om det är så klokt nu när räntan ska gå ner. Den som är osäker kan dela upp sina lån med en del bundet och en del rörligt.

Samtidigt så finns det fördelar med att ha bundit räntan.

– För den som har bundit sin ränta så händer det ingenting. Då har man samma utgifter som tidigare och kan luta sig tillbaka, konstaterar Ingela Gabrielsson.

Hon säger att flera faktorer kan påverka om man väljer rörlig eller bunden ränta.

– Det handlar exempelvis om hur stort lån man tar och om man är förstagångsköpare.

Vilka är mest utsatta?

– Det är förstagångsköpare och barnfamiljer som köper dyra hus i storstadsområdena. De tar stora lån men de flesta kommer dock att klara det. Men man kan bli sjuk, drabbas av skilsmässa eller arbetslöshet och tvingas sälja i nedgång. Men kan man bo kvar så är det ju inga problem. Man måste ju bo!

FAKTA

/ Reporäntans förändring under 2000-talet:

2008-07-09: 4,50 procent.

2008-02-20: 4,25 procent.

2007-10-31: 4,00 procent.

2007-09-12: 3,75 procent.

2007-06-27: 3,50 procent.

2007-02-21: 3,25 procent.

2006-12-20: 3,00 procent.

2006-11-01: 2,75 procent.

2006-09-06: 2,50 procent.

2006-06-21: 2,25 procent.

2006-03-01: 2,00 procent.

2006-01-25: 1,75 procent.

2005-06-22: 1,50 procent.

2004-04-07: 2,00 procent.

2004-02-11: 2,50 procent.

2003-07-09: 2,75 procent.

2003-06-11: 3,00 procent.

2003-03-19: 3,50 procent.

2002-12-11: 3,75 procent.

2002-11-20: 4,00 procent.

2002-05-02: 4,25 procent.

2002-03-20: 4,00 procent.

2001-09-19: 3,75 procent.

2001-07-11: 4,25 procent.

2000-12-13: 4,00 procent.

2000-02-09: 3,75 procent.

Källa: Riksbanken.