”Nu går det åt rätt håll”

Magnus och Sofia får 622 kr mer i månaden

1 av 4
Klicka på bilden för att förstora.
MIN EKONOMI

Lägre skatt på jobb ger mest pengar i plånboken.

Och så blir det 50 kronor lägre a-kasseavgift nästa år.

Regeringen vill stoppa massflykten från kassorna.

– Jag kommer inte att gå med igen, säger Reidar

Rudenstén, 56.

Reidar Rudenstén i Borås är en av de 500 000 svenskar som lämnade a-kassan efter chockhöjningen vid årsskiftet 2006–2007.

”Ökar tryggheten”

Trenden att överge a-kassan vill regeringen bryta och sänker avgiften med 50 kronor i månaden från den 1 juli 2009. Det presenteras i regeringens höstbudget i dag.

– Det här är ett sätt att öka tryggheten för folk. Dessutom förstärker det människors köpkraft och mildrar nedgången i ekonomin, säger finansminister Anders Borg.

Målsättningen är att 175 000 nya medlemmar går med under 2009.

– Jag tror inte att det går. Avgiften är för hög i förhållande till den ersättning man får,

säger Reidar Rudenstén.

Regeringens planer på obligatorisk a-kassa skjuts på framtiden. Regelverket för en sådan förändring blir för komplicerat.

Men det är framför allt genom tredje steget i jobbskatteavdraget som den nya budgeten kommer att märkas i plånboken.

Det första stegen kom i januari 2007, det andra i januari 2008 och snart är det alltså dags för det tredje steget. Jobbskatteavdraget innebär helt enkelt lägre skatt för alla som jobbar.

”Ska löna sig att jobba”

I rena kronor ger sänkningen mer för höginkomsttagare, men räknat i procent är avdraget större för låginkomsttagare.

Tvåbarnsföräldrarna Sofia Berglin och Magnus Olsson i Väröbacka utanför Varberg får tillsammans 522 kronor extra per månad. Sänkningen av a-kasseavgiften blir 100 kronor till.

– Det är bra, det går åt rätt håll. Det ska löna sig att jobba, säger Magnus.

Östros: Det är skamligt

Men den politiska oppositionen är inte imponerad. Socialdemokraternas ekonomiske talesman Thomas Östros dömer ut regeringens budget.

– De satsar så mycket på att sänka gränsen för statlig skatt att närmare 50 procent av skattesänkningarna går till dem med högst inkomster. De fortsätter att öka klyftorna i samhället.

Och sänkningen av a-kasseavgiften är alldeles för liten, tycker Östros.

– Först höjer de avgiften med 300 kronor, nu sänker de den med 50. En sjättedels återställare. Det är skamligt, säger han.

Andra budgetnyheter som kommer att märkas i svenska folkets plånböcker är skattesänkningen för pensionärer och att gränsen för avdrag för resor till och från jobbet höjs från 8 000 till 9 000 kronor.

Miljöbilspremien slopas från den 1 juli nästa år. Samtidigt införs en ny barnomsorgspeng.

FAKTA

Här är alliansens nyheter för 2009

Den nya a-kassan

Avgiften sänks 50 kronor från den 1 juli 2009. Medlemmar i Hotell- och restaurang, Musikerna, Fiskarna och Teater märker inte sänkningen, de har nått maxtaket.

2009 behövs bara 6 månaders medlemskap i stället för 12 för att få inkomstbaserad ersättning.

Kravet på att man ska ha arbetat en viss tid slopas.

I dag räknas bara inkomst från arbete när a-kassenivån sätts. 2009 får man räkna ersättning från Försäkringskassan.

Sänkningen av avgiften kostar 2 miljarder per år.

Företagen

Bolagsskatten sänks från 28 till 26,3 procent.

Socialavgifterna sänks med 1 procentenhet.

Nyanlända

2010 satsar regeringen 900 miljoner kronor på att få fler nyanlända i arbete.

Förskola och skola

Allmän förskola från 3 år (i dag 4 år).

Barnomsorgspeng införs. Man kan få bidrag för att starta kooperativ eller flerfamiljslösningar.

Fortbildning av förskollärare och barnskötare.

Skolan får en satsning på naturvetenskap.

Försöket med lärlingsutbildning utvidgas.

1,2 miljarder satsas på yrkesutbildning inom komvux.

Forskning

15 miljarder satsas på forskning inom medicin, teknik och klimat.

Vården

Psykiatrin får 900 miljoner per år till 2011, för att bland annat korta väntetider för barn och unga.

En miljard satsas på vårdgarantin.

Vägar och järnvägar

7,6 miljarder de närmaste två åren till väg- och järnvägsprojekt.

Försvaret

Regeringen sparar 2,3 miljarder på olika materielprojekt och satsar 2,2 miljarder på förbanden.

ARTIKELN HANDLAR OM