Bluffmail skickade i regeringens namn

”Finansdepartementet” lockar med falsk skatteåterbäring

1 av 2
Bluffmail Mailet som skickats med ”Finansdepartementet” som avsändare.
MIN EKONOMI

I bluffmailet lockas mottagaren med skatteåterbäring på 7800 kronor.

Avsändaren påstås vara ”Finansdepartementet” och mailadressen är ”[email protected]”.

– Jag kan tänka mig att folk har gått på det här, säger Örjan Söderberg, som fick ett av bluffmailen.

Örjan Söderberg, programansvarig på Chalmers, fick mailet i måndags.

– Det stod att det kom från Finansdepartementet och att jag var berättigad en skatteåterbäring på 7 840 kronor. I mailet fanns en länk till en sida som såg ut att vara kopierad från Skatteverket, men med tillägg där man ombads fylla i kreditkortnummer och säkerhetskod, säger han. 

Sju har larmat

Han förstod att det hela var en bluff och kontaktade Finansdepartementet.

– Det var lurigt eftersom sajten man kom till var så välgjord, även om det fanns språkliga fel. Jag antar att de kapar ens kort och jag kan tänka mig att folk kan gå på det här. Därför kontaktade jag Finansdepartementet direkt, säger Örjan Söderberg.

Ytterligare sex personer har hört av sig till Finansdepartementet och larmat om det misstänkta bedrägeriet.

”Inte avsändare”

Det finns ingen information om händelsen på regeringens- eller Finansdepartementets sajter. Finansdepartementet har dock svarat de som larmat om mailet och skrivit att de inte ligger bakom utskicket.

– Vi har skickat ut ett svarsmail där vi talar om att vi inte är avsändare och tackar för att de har gjort oss uppmärksamma på detta, säger Carina Axmyren, registrator på Finansdepartementet.

Anna Dahlén, presskommunikatör på Regeringskansliet:

– Vi tittar på vilka åtgärder vi ska vidta kring detta. Vi är inte avsändare. Vi skickar inte ut mail där vi begär personuppgifter från folk.

”Kommenterar inte”

Har ni polisanmält mailet?

– Vi tittar på vilka åtgärder vi ska vidta kring detta.

Mailet ser ut att komma från adressen ”[email protected]”. Har något hackat regeringens mailserver och kommit åt känslig information?

– Frågor om våra system och säkerheten kring dem kommenterar vi inte, säger Anna Dahlén.

Vet ni hur många som har drabbats?

– Vi har ingen överblick eftersom vi inte ligger bakom detta.

Exempel på nätfiske

Enligt Anders Olofsson på Stockholmspolisens bedrägerirotel tyder beskrivningen av mailet på att det är en så kallad phishing–bluff.

– Det bästa sättet att skydda sig är att aldrig svara på mail man inte känner igen, säger han.

Bedrägeriroteln stöter ofta på mail som ser ut att vara skickade från en specifik avsändare, men där mailadressen är fejkad.

– Man behöver inte kapa mailen för att adressen ska få det utseende man vill, säger Anders Olofsson.

ARTIKELN HANDLAR OM