Mejla

Lena Mellin

65-plussarna kan bli en maktfaktor i nästa val

Lena Mellin: Men då måste de enas

PENSION

Det underfinansierade pensionssystemet skulle kunna vara en fråga som avgör valet.

Men då måste pensionärerna bilda enad front.

Det tror jag är att hoppas på för mycket.

När det nuvarande pensionssystemet sjösattes för snart trettio år sedan var det många som var glada.

I stället för en förmånsbestämd pension, då man i förväg visste hur hög pension man skulle få, gick Sverige över till en premiebaserad pension. Den bygger på de inbetalda premierna och hur avkastningen på dem varit.

Mycket bra, var det många som tyckte.

Dels skulle utbetalningarna från pensionssystemet följa samhällsekonomin och inte bli en gökunge.

Dels skulle den blivande pensionären få ett större inflytande över storleken på sin pension. Den som jobbar längre i livet, heltid i stället för deltid, det vill säga bidrar till fler eller högre premieinbetalningar, belönas med en högre pension än dem som inte gör det.

Det var många som tyckte att även det var bra. Arbetslinjen premierades.

På pappret såg alltså det mesta ganska bra ut enligt många bedömare. Men det var en sak man inte räknat med. Att vi lever allt längre. Glädjande, men ännu inte hanterat av pensionssystemet.​

 

1994, när det nuvarande pensionssystemet introducerades, var den genomsnittliga livslängden för män 76 år och för kvinnor 81,4 år.

Förra året hade medellivslängden ökat till 80,6 respektive 84,3 år. 2013 passerade männen 80-årsstrecket.

Men trots den remarkabla ökningen av medellivslängden ligger premieinbetalningarna kvar på samma nivå som för tre decennier sedan, 18,5 procent av den pensionsgrundande inkomsten.

Det betyder i sin tur att fler ska dela på de inbetalda premierna. Visserligen betalas fler premier in i takt med att befolkningen växer. Men det räcker inte för att hålla jämna steg med den längre utbetalningstiden.

Det visar sig bland annat i form av att pensionen som del av slutlönen hela tiden sjunker. Inte mycket, men dock.

 

Enligt en rapport från försäkringsbolaget Folksam kommer dagens 20-åringar få 41 procent av sin slutlön om de går i pension vid 65. Om dagens regler inte förändras.

Motsvarande siffra för dem som föddes 1950 är 48 procent och för födda 1970 46 procent av slutlönen.

 

Observera att allt i den här artikeln handlar om de statliga, inkomstbaserade pensionerna. Ingenting annat.

En PRO-demonstration utanför riksdagshuset i Stockholm. Året är 2010.

Omkring en femtedel av väljarna, 2,3 miljoner personer, har passerat 65-årsstrecket. Det är alltså en mäktig påtryckargrupp – om de är eniga.

Pensionärerna reste sig som en vägg i protest mot att skatten på pensionsinkomster blev högre än på arbetsinkomster. Detta sedan regeringen Reinfeldt infört det så kallade jobbskatteavdraget på löneinkomster.

 

Nu är det, trots det underfinansierade pensionssystemet, svårt att se att det finns en fråga som förenar de grå pantrarna.

65-plussarna har chansen att bli en maktfaktor i valet nästa år. Men för att ta den måste de enas kring en, angelägen och lättfattlig fråga. Till exempel pensionens storlek i förhållande till slutlönen.

 

ANNONS EXTERN LÄNK

Samla dyra lån och sänk din månadskostnad - Ansök enkelt här.

Lendo

Av: 

Lena Mellin

Publisert:

LÄS VIDARE

Så länge måste du jobba – egentligen

ÄMNEN I ARTIKELN

Pensionsilskan

Pension

Privatekonomi