Privatekonomi

Så stor buffert behöver du ha

Experten reder ut buffertfrågan

avGustaf Larsson

Att ha en bra buffert går att likställa med att bilen är utrustad med en krockkudde.

Och hur stor den ska vara beror på din livssituation.

Det menar familjeekonomen Sharon Lavie, som här reder ut hur stor budget du behöver ha.

Svensk ekonomi är inne i en avmattningsfas, kronan dalar i värde och arbetslösheten, om nu SCB:s siffror stämmer, ser ut att öka.

I tider av ekonomisk osäkerhet blir vikten av att ha en buffert allt större.

Åtminstone enligt Ikano banks familjeekonom Sharon Lavie, som menar att alla behöver en ekonomisk krockkudde.

Skulle undvika många skuldsättningar

Om läget vore som hon önskade hade många skuldsättningar kunnat undvikas, slår hon fast.

– Det alltid bra att ha en buffert att falla tillbaka på den dagen en stor utgift oväntat dyker upp, eller när inkomsterna helt plötsligt bli mycket lägre, säger Sharon Lavie.

Dock måste man ställa sig en rad frågor, för att veta hur stor buffert man själv behöver. Sharon Lavie listar:

  • Bor du i villa, bostadsrätt eller hyreslägenhet? 

  • Äger du ett fordon?

  • Har du barn?

  • Har du en sambo/make/maka som också har en stadig inkomst

Risken större för husägare

Risken för att oväntade kostnader och kostsammare reparationer är högst om du bor i ett hus, något mindre om du bor i en bostadsrätt och lägst om du bor i en hyreslägenhet.

– Därför bör du som bor i hus ha en större buffert för oväntade kostnader än en person som bor i lägenhet, säger Sharon Lavie.

Man måste också ha koll på om det fordon man äger är försäkrat, om nu olyckan skulle vara framme.

– Har du varken halv- eller helförsäkring kan kostnaderna bli större om du till exempel skulle råka ut för en olycka eller ett inbrott i bilen.

Barnen kan påverka buffertens storlek

Även barnen påverkar buffertens storlek. Ju fler barn i hushållet desto större blir vardagsutgifterna. Inte bara mat och kläder, även kostnaderna för el, uppvärmning, förbrukningsvaror, transport och boende blir högre.

– Här bör bufferten täcka en situation där du till exempel är sjukskriven eller arbetslös under en period utan att behöva flytta ifrån hemmet eller behöva ta lån för att klara vardagsutgifterna, säger Sharon Lavie.

Om man bor ensam eller som sambo är en annan faktor som spelar in. För sambos är rådet att ha en gemensam buffert.

– Det blir fler som delar på försörjningsbördan vilket sänker riskerna och ger ekonomisk trygghet. En gemensam buffert går snabbare att spara ihop till och var och en behöver bara spara ihop till halva buffertsumman.

Foto: Martin Olson
Sharon Lavie: ”Alla behöver en buffert”

Exempel: Så stor buffert behöver du

  • Du bor ensam i en hyresrätt

– Här står du endast för reparationer på dina egna ägodelar. Din buffert bör ligga på omkring 1-2 månadslöner för att kunna täcka hyra och leverne om du blir
arbetslös, oväntade utgifter som tandläkarräkningar eller verkstadsbesök om du har bil. Se till att ha en hemförsäkring, bil samt sjuk- och olycksfallsförsäkring, som också kan hjälpa till om något oväntat händer, säger Sharon Lavie.

  • Du bor ensam i en bostadsrätt

– Här står du själv för bostadens kostnader som till exempel reparationer av vitvaror och ytskikt men även skador som hemförsäkringen inte täcker. Din buffert bör ligga på omkring 2-3 månadslöner. Förutom hemförsäkring för bostadsrätt kan det även finnas behov av låneskydd om du har stora bostadslån.

  • Ni är sambos i villa

– Eftersom det nu finns två inkomster i hushållet är ni inte lika utsatta ekonomiskt om det skulle uppstå oväntade utgifter. I en villa behöver ni ta höjd för fler och dyrare reparationer, säger Sharon Lavie.

Skador på tak och grund eller uppvärmningssystem som måste bytas kan bli dyrt, utvecklar hon, varför bufferten i den här typen av hushåll bör ligga på 3-4 månadslöner, enligt Sharon Lavie.

– Om inte båda har rätt till bostaden genom sambolagen bör den som äger fastigheten ansvara för reparationer och underhåll. Förutom villaförsäkring och låneskydd kan det vara klokt att skriva samboavtal och testamente då sambos inte ärver varandra. Även en livförsäkring i varandras namn om ni har barn (gemensamma eller från en tidigare relation) för att kunna lösa ut dem vid dödsfall av föräldern.

  • Familj där föräldrarna är gifta i bostadsrätt eller villa

– Ju större hushållet är desto större är utgifterna och även de oväntade utgifterna. Därför ska bufferten kunna täcka för sjukdomar, reparationer och inkomstbortfall för alla familjemedlemmar. Runt 4-5 månadslöner är en bra riktlinje, men varierar ju såklart beroende på hur många man är i hushållet.

Förutom hemförsäkring och låneskydd ifall ni har stora lån rekommenderar Sharon Lavie en barnförsäkring då ett sjukt barn kan ha en stor påverkan på hela familjen.

– Både utgifter och inkomster kan påverkas då fokus ligger på barnens hälsa. Se även över familjeskyddet i de pensionsavtal ni har. Har ni möjlighet att teckna sjuk- och olycksfallsförsäkring privat eller via arbetet kan det också vara en god idé, säger hon.

ARTIKELN HANDLAR OM

Familj

Hus