Kikkis "Fri" når inte riktigt fram

NÖJE

"Fri" skulle bli Kikki Danielssons stora comeback.

En dubbel med hälften nytt, hälften gammalt lät som det ultimata framgångsreceptet.

Nu nås målet bara halvvägs.

I början av året började planerna sippra ut: Kikki Danielsson låg på Svensktoppen, inspelningarna till det kommande soloalbumet påbörjades, Lasse Holms specialskrivna "Jag har börjat leva nu" skulle bli ett av toppnumren (den är inte alls med här).

I maj kom Posten-samlingen "100 % Kikki" med 20 av sångerskans största hits. Skivan skulle bilda stomme i höstens comeback som skulle innehålla lika delar nyinspelat och gammalt material.

När nu "Fri" ligger ute kan man konstatera att resultatet förvisso är i allra högsta grad hörvärt - men samtidigt känner jag mig lite lurad på konfekten eftersom de nya sångerna inskränker sig till blygsamma fyra stycken.

Om planerna fullföljts kunde det här ha blivit hur bra som helst. För den 18 spår långa hitparaden är verkligen storslagen med "Bra vibrationer", "Dag efter dag" och "Papaya Coconut". Tonvikten ligger på 70- och 80-talen och jag frågar mig varför man valt att nästan helt ignorera 90-talet då Kikki de facto sjöng in sånger som "Långt bortom bergen", "Som en sol" och "Ett hus med många rum". På så sätt är "100 % Kikki" mer heltäckande. Från 80-talet saknar jag "Minnet", "Varför är kärleken röd?" och "Rädda pojkar", från 70-talet "Sången ska klinga", för att nämna några.

De nya sångerna, då? Det är fyra ballader, tre av dem har släppts på diverse "Aktuell Musik"-samlingar och singlar under året - "Lämna mig inte", "I mitt hem" och "Rör vid mej". Dom har jag skrivit om vid andra tillfällen. Kvarstår titelspåret, skrivet av Lars "Dille" Diedricson, Marcos Ubeda och Ulf Georgsson. "Fri" är plattans starkaste sång, en stort arrangerad, luftig och livsbejakande ballad, som ger prov på vad vi kan vänta av Kikki i fortsättningen. För jag förväntar mig ett nytt soloalbum från henne, med nya sånger, snart, helst redan i vår.

Tills vidare finns "Fri" och "100 % Kikki". Köp båda, för tusan.

Lasse Berghagens framträdande i SVT:s programserie "Musik i själ och hjärta" i lördags var övertygande och välgörande insiktsfullt. Berghagen, med ett kompetent åttamannaband i ryggen, sjöng några av de starkaste sångerna från sitt senaste, femplushyllade album "Som en blänkande silvertråd" (NMG).

Det var "Min väska är packad" med Kjell Öhman på dragspel, "Var inte rädd för höstens regn" och Lasse Berghagens ord om bönens betydelse föll på plats i den avslutande, monumentalt vackra, sex-minutersversionen av psalmlika hymnen "Eken".

Programmet sänds i repris ytterligare en gång i SVT, nu på torsdag.

Plusguiden

Michael Nystås ([email protected])