Ny bok: "Kvinnor dör för att vi forskar på män"

Av: TT

Publicerad:
"Vi upplever en global pandemi just nu, i vilken de könsuppdelade effekterna inte kunde vara tydligare. Män lider en större risk att dö. Men inte ens studier som tittar på behandlingar samlar in könsuppdelad data. Det är så chockerande. Det är så tydligt att det slår olika mot könen. Ändå samlar vi inte in könsuppdelad data. Jag förstår det inte", säger Caroline Criado Perez. Pressbild.
"Vi upplever en global pandemi just nu, i vilken de könsuppdelade effekterna inte kunde vara tydligare. Män lider en större risk att dö. Men inte ens studier som tittar på behandlingar samlar in könsuppdelad data. Det är så chockerande. Det är så tydligt att det slår olika mot könen. Ändå samlar vi inte in könsuppdelad data. Jag förstår det inte", säger Caroline Criado Perez. Pressbild.

Vet du att kvinnor lider 47 procent högre risk att skadas i en bilolycka och att många mediciner bara testas på män? I bästsäljaren "Osynliga kvinnor" visar Caroline Criado Perez hur halva befolkningen systematiskt ignoreras när fakta om män får forma världen.

Det låter som en motsägelse: en bästsäljande feministisk bok om genusuppdelad data. Caroline Criado Perez skrattar till när hon pratar om bokens framgång i ett telefonmöte från London. Hon har beskrivit hur det saknas genusuppdelad information i allt från läkarvetenskapen till toalettdesign och satsningar på ny teknik.

– Allt beror på att vi i grund och botten är partiska när vi tänker att män är neutrala, att de är standardmänniskor. Och vi kvinnor är människor som har ett kön. Att uttrycka det så låter galet, och ingen tänker medvetet på det viset. Men omedvetet – till och med nu när jag tänker på ordet människa – ser jag en av de där medicinska affischerna framför mig av en man. Till och med efter att ha skrivit den här boken, säger hon.

Orsakar kvinnors död

Caroline Criado Perez har inte alltid haft den här inställningen – länge var hon till och med antifeminist. Hennes uppvaknande kom i 20-årsåldern, när hon läste en bok om lingvistisk, feministisk teori, som ifrågasatte det generiskt maskulina språket, alltså att maskulina termer användes på könsneutrala sätt, som i att "man" på engelska betyder både man och människa.

– Den förändrade hela mitt tankesätt. Det låter som en dum detalj men det slog ner i mig som en blixt. Allt började där, säger hon.

Efter det fick Caroline Criado Perez syn på samma mönster överallt: det förment genusneutrala baseras ofta på fakta om män, vilket går ut över kvinnorna. Hon såg det i ekonomiska teorier kring vad män och kvinnor bidrar med och i juridiska system: FN:s flyktingkonvention utgår till exempel från främst manliga erfarenheter. Den utlösande faktorn var att samma mönster fanns inom sjukvården.

– Kvinnor dör för att vi har forskat på män och inte vet hur vi ska behandla kvinnor eller upptäcka deras sjukdomar. Varför får vi alla lära oss hur symtomen på en hjärtattack ser ut – när de inte ser ut så för kvinnor? Det leder till att kvinnor har 50 procents större risk att bli feldiagnosticerade.

Skyller på kvinnorna

Alla dessa exempel gjorde att Caroline Criado Perez stundtals kände sig smått galen. Hur kan det finnas så mycket bevis som vi bara bortser från? undrar hon.

Exemplen handlar om att allt från skyddsvästar, nackstöd och virtual reality-headset utformas efter män, men också om att man inte väger in data kring kvinnors säkerhet, arbetsförutsättningar och oavlönade omsorg i hemmen.

Och varför är det alltid kö utanför damtoaletten?

– Man tror att det är logiskt med ett utrymme uppdelat på 50/50 för män och kvinnor. Men uppenbarligen fungerar det inte för kvinnorna och vi frågar genast: vad gör kvinnorna för fel, inte ”grabbar, har vi kanske designat det här fel?”.

Inte nog med att det får plats fler urinoarer än toabås. Behoven ser också olika ut. Kvinnor behöver mer tid av en rad skäl, säger Criado Perez och räknar upp några av dem: de hjälper oftare barn, de måste klä av sig mer, de har ibland mens, och så vidare. Plötsligt är ett exakt lika stort utrymme inte så rättvist längre.

– I alla fall där kvinnor får ett annat resultat eller beter sig annorlunda än män tolkas det som att de gör något fel. Man ser det tydligt i arbetsplatsinitiativ, där man menar väl men har fel diagnos: ofta tror man att felet är kvinnornas, inte systemets. Man säger att kvinnor "måste våga begära löneförhöjning mer". Det är inte evidensbaserat - för kvinnor begär högre lön men får det inte.

Kan kvantifieras

Caroline Criado Perez kan förstå att man inte direkt inser att snöröjning och resemönster är genusrelaterade, men tycker det är anmärkningsvärt att sjukvården inte tar större hänsyn.

– Att till och med läkarna och vetenskapsmännen fortsätter att fokusera på enbart manliga kroppar, det är chockerande och svårt att förstå, säger hon.

Men att allt i hennes bok är kvantifierbart tror hon ändå kan hjälpa många att se hur män och kvinnors erfarenheter och förutsättningar skiljer sig, i stort och smått.

– Jag försöker att hela tiden gå tillbaka till datan, och förklara varför vi måste samla in den och veta skillnaden på hur män och kvinnor upplever saker om vi ska kunna skapa en rättvis värld, säger hon.

Publicerad: