Linnea Henriksson stod öga mot öga med förövare: ”Jag mådde fysiskt illa”

1 av 5 | Foto: Felipe Morales
Linnea Hneriksson.
NÖJE

Linnea Henriksson har axlat uppdraget som Musikhjälpens resande reporter.

Hon reste till Filippinerna för att skildra landets kamp mot barnsexhandel.

– Jag har upplevt och sett saker som aldrig kommer kunna tvättas bort från mina ögon, säger hon till Nöjesbladet.

Linnea Henriksson, 31, har varit programledare för Musikhjälpen två gånger tidigare. I år medverkade hon som resande reporter. Hon gav sig av till Filippinerna, som är ett av de länder där barn drabbas mycket hårt av den växande barnsexhandeln över nätet.

Hon kände sig påläst och rustad att ta sig an ämnet. Men hon blev överrumplad.

– Jag blev väldigt tagen av denna hårda sanning, som jag möttes av. Den var så väldigt mycket grövre och smutsigare. Barnen var väldigt mycket yngre än vad jag märkte att mitt huvud ville ta in. Det är nog en gemensam känsla som alla som har följt Musikhjälpen kan dela. Det är på en nivå som man inte vill ska vara sann på riktigt.

Vad var tuffast?

– Det är nog just det att få ta del av historier som inte riktigt går att förstå. Mitt huvud har jobbat på högvarv. Det är ett komplext ämne. Det finns aldrig några rätta svar. Men att få höra hur människor till och med utsätter spädbarn, två månader gamla bebisar som blir räddade från sexhandel, det är så väldigt mycket mörkare än vad jag har velat tro.

Hon har träffat utsatta barn som modigt vågat dela med sig av sina upplevelser, eldsjälar som varje dag jobbar med att bekämpa barnsexhandeln – och förövare.

– Man har inte alltid vetat vad man ger sig in i. Jag har fått stå öga mot öga med förövare på polisstationen. Innan jag gick in i den byggnaden fick jag höra att det satt en mamma som har sålt sina fyra barn. Den yngsta var fyra, den äldsta var 16. När 16-åringen kom till polisstationen sa hon ”lås in henne. Släpp aldrig ut henne. Hon är djävulen”. Då hade hon blivit utsatt under sju års tid, blivit såld över internet.

Hur reagerade du på det?

– Jag var lite rädd att jag kanske skulle börja skrika eller springa mot folk, men det var som en sådan där mardröm där man tror att man skriker men så är man bara tyst. Jag sa ingenting. Jag blev helt mållös. Då hade jag också sällskap av polischefen. Jag kände mig stärkt av vetskapen att hon jobbar för de här barnen, säger hon och fortsätter:

– Jag vill inte att vi ska ha funnits i samma värld. Jag blev fysiskt illamående över att behöva förstå att vi visst finns i samma värld.

Hur har det varit att komma hem igen, med alla dessa livsöden och historier som du nu har med dig i bagaget?

– Jag har absolut upplevt och sett saker som jag aldrig kommer kunna tvätta bort från mina ögon. Men man kan inte hålla på att blunda. Mina ögon har öppnats på ett sätt så att jag på riktigt inte vill stänga dem igen. Det finns så mycket vi kan göra. Det slutar aldrig med det onda. Om en enda människa kan göra skit, så kan en enda människa göra bra också. En enda människa kan faktiskt göra mycket. Och vi är så jävla många fler.

”Vi måste våga anmäla”

Linnea Henriksson hoppas att människor fortsätter engagera sig, även efter att Musikhjälpen-bubblan spricker på söndag.

– Vi måste våga ha ett civilkurage. Vi måste våga anmäla om vi ser någonting. Nu är det säkert många som börjar packa sina väskor inför julresan till något av de här fantastiska länderna. Vi får inte stänga av vår medmänsklighet då. Polisen behöver så lite, i ett mejl bara, för att kunna gå vidare med ett tips.

Vad händer annars för dig framöver?

– Nu ska jag ta hand om mig själv lite. Jag ser fram emot att få träffa min familj. Det känns skönt att få komma hem och krama om sina egna föräldrar lite. Sen ska jag väl sakta men säkert se vad det är för saker som råkat landa i en efter det här och vad som händer när man sätter sig vid pianot igen.

Så mycket har "Musikhjälpen" samlat in genom åren 00:54
ARTIKELN HANDLAR OM