”Folk är nöjda med uselt ljud”

Lyssnarna bryr sig inte längre om bra ljud – och inte låtskrivarna heller

Foto: AP TT NYHETSBYRÅN
Lyssnare bryr sig inte längre lika mycket om bra ljud.
NÖJE

Sitter på takterrassen med två låtskrivare en sen helgnatt.

Efter en lång diskussion om ­basjusteringar på ett nytt spår ­utbrister låtskrivare ett:

– Vi skiter i det. Folk lyssnar ­ändå bara i sina iphones.

Tillsammans med ett koppel av unga, drömmande aspiranter har de båda veteranerna flugit in till LA för ”I create music”, en låt­skrivarkonferens på tre dagar.

Vi rundar av deras vistelse med ett besök på Fig & Olive nere på Melrose Place.

Det visar sig när vi anländer att restaurangens helgkvällar har förstärkts med dj, något låtskrivarna tar som ödets ironi.

Yrkesskadan är tydlig när låtskrivare ett, mitt i en ny remix mitt under en diskussion om ­något helt annat, plötsligt avbryter för att proklamera exakt vilken typ av housebeat som står för ­dörren.

De klinkar martiniglasen mot ­varandra när han får rätt.

Men när de diskuterar branschen låter de som mina printkollegor och fotografer som var med på ”den gamla goda tiden”.

Medan tidningsbranschen talar drömmande om monsterupplagor, klassiska rubriker, banbrytande bilder och prisbelönt redigering, handlar det den här kvällen om ljudkvalitet och standard.

Technics skivspelare nämns, Marantz-förstärkare likaså och en absolut vägran att lyssna på musik i pojkrummet utan något annat än Cerwin Vega-högtalare.

I dag är det annorlunda.

– Folk är nöjda med uselt ljud i mobiler och bärbara datorer, säger låtskrivare två.

Än mindre attraktiv låter den här till synes glamourösa branschen när de bryter ner intäkterna från en hit.

De stora pengarna stannar fortfarande hos skivbolagen eller de stora artister som har råd att äga sina egna inspelningar.

Men det här avskräcker inte de unga adepterna.

De suger i sig informationen på konferensen och drömmer om att bli nya Max Martin, skriva feta hits och ­köpa monstervillor i ­Hollywood Hills.

Och någonstans långt inne, långt bortom avgrundslånga ­sessioner av låtmakande och ­stillasittande vid mixerborden, brinner även hoppets låga i ­veteranerna.

Den visar sig senare på terrassen när de går i gång över konferensens nyckeltalare - Stevie Wonder.

– Vilken snubbe, alltså, säger låtskrivare ett.

– Han har gjort allt, säger låtskrivare två.

– Skulle jag få en av hans hits skulle jag vara nöjd, säger ettan.

De blickar upp mot de glimmande ljusen i bergen.

Efter en stunds tystnad ­utbrister låtskrivare två:

– Då köper jag ett hus ­där­uppe.

ARTIKELN HANDLAR OM