Starka känslor när Björn Skifs fyllde 70 år

1 av 2 | Foto: Magnus Wennman /
Björn Skifs.
NÖJE

Björn Skifs trodde det var en vanlig dag på jobbet.
Men han överraskades av vänner och kolleger. Stora hyllningar när han fyllde 70 år. Det har varit ett känslostarkt 2017.
– Jag har aldrig haft så mycket att göra, säger Björn Skifs. Det enda är krämporna som man försöker bli kompis med.

Showen ”Lite nu och då” blev tv-serien ”Ja jäklar i min lilla låda”. Allt filmades, även den speciella kvällen när Björn Skifs blev mest förvånad.
– Det drällde helt plötsligt in folk, säger Björn Skifs. Det var mörkt på scen och den första jag ser är Tommy Körberg. Vad ska vi göra nu? Sedan började jag känna igen flera och insåg att det var alla som har gästat under åren. Vi kallade dem för zebror.
Zebror?
– Ja, det kunde lika gärna varit zebror som var mina överraskningsgäster. Den här kvällen hade alla fått halsdukar i zebramönster. Det var jättestarka känslor för mig att så många kolleger och vänner kom och hyllade. Vi hade kalas i foajén efteråt.
Hur är det att fylla 70 och hålla sig i form?

– Jag promenerar här på vischan. Det är mycket att göra på gården. Bära stenar, stängsla mot vildsvin och varg. Jag har provat gym några gånger men det är så erbarmligt tråkigt. Det enda som händer på gym är att man får ont i kroppen.

Showen ”Lite nu och då” blev en långkörare på Göta Lejon. Med gäster du inte visste om.
– Jag hade ingen aning! Det var många hemligheter i gamla prästgården de här åren. Pernilla har legat i som en iller och hittat folk med lust och möjlighet att ställa upp. Jag fick inte närma mig hennes telefon.

Vid starten 2015 var det klart med några föreställningar. Det blev fem säsonger.
– Vi bestämde att spela in allt. För att ha som en dagbok från de här åren. Det känns både vemodigt och skönt att det är över.
Du är aktuell med en annan låda. ”Every bit of my life” samlar dina inspelningar under 50 år i en box med 24 cd. Vad känns som de största rariteterna?
– De tidigaste. Jag hade skämskudden lättillgänglig när jag skulle höra dem igen, jag visste vad som väntade. Tiden är obarmhärtig mot de äldsta låtarna. Men man ska inte skämmas, utan låta folk lyssna. Det fanns en del jag glömt – det har hänt mycket på 50 år. Jösses.
– Jag har kliat mig i huvudet ibland. ”Hur kunde jag spela in den där?” Som en översättning av ”By the time I get to Phoenix”.
Den svenska texten är inte bra.

– Nej! ”Den som reser han har något att berätta”. Jag var förtjust i originalet, men jag vet inte varför jag inte reagerade på den svenska texten. Förlåt mig, vem som än skrev den.
Stikkan Andersson.

– Var det? Den är knölig att sjunga också. Inte sångbar.
Du är inte i första hand känd som politisk sångare, men i boxen finns en protestperiod.
– Vilken tänker du på?
”Opopoppa”-skivan. Med Graham Nashs kampsång ”Chicago” och ”Indian reservation” och...
– ... ”Bangladesh” av George Harrison. Bra låtar. Vi tog från topplistan i USA, en ny låt varje vecka till programmet. Min politiska medvetenhet var inte så oerhört hög. Jag är inte känd som agitator. Men det finns en miljömedvetenhet genom åren, med låtar som ”Min jord” och ”Om 10 år”.

Du får titta ofta i backspegeln. Kan det bli för mycket?
– Jag är lite rädd för det. Det är inte så konstigt när man är 70, men allt får inte vara retro. Man måste ha en framåtrörelse också.

Du har spelat in en del julsånger, men inget julalbum.
– Skivbolaget har velat det i flera decennier. Jag vill inte! Jag kan gästsjunga jullåtar, bara det inte är i religiöst sammanhang.

Varför då?
– Eftersom jag är icketroende blir det konstigt. Jag tycker det blir falskt. Varför ska jag stå där och gapa om sånt jag inte tror på. Det finns andra jullåtar, men det är mer tjohej. Inte heller lockande.

Hur ser din idealiska jul ut?
– Den är väldigt traditionsbunden, ända sedan grabbarna var små. Sönerna gjorde ett julschema med klockslag för hela helgen. Så här ska juldagarna se ut. Familjen går fortfarande i ett fackeltåg runt till våra grannar kvällen före julafton och säger God jul. Vi ställer ut gröt till tomten.

Till sommaren ska du sjunga ”Bitar ur mitt liv”.

– Det känns speciellt för att det är på Skansen. Där var starten på alltihop. ”Allsång på Skansen” uppmärksammade i somras att jag fyllt 70 med ett hyllningsmedley. Jag satt i publiken och tänkte mig drygt 50 år tillbaka, hur jag stod på den scenen första gången.

– Det var ett mäktigt ögonblick att sitta där på Solliden. Det svindlade. Dom fantastiska artisterna spelade min låtar. Det kändes mycket mer häftigt än jag kan förklara.

Här är jullåtarna som spelas mest 00:39
ARTIKELN HANDLAR OM