Dannys ”Amazing” är bra – men är inte klar

avMarkus Larsson

Foto: Magnus Sandberg
Kabelkalas Danny Saucedo har tillsammans med sitt team specialdesignat dräkter med inbyggda ljusdioder till honom och hans dansare. ”Dräkterna är som ett kabel­kalas. I tyget går en massa sladdar, och jag har sändardosor innanför kläderna”, säger Danny.

MALMÖ. Alla pratar om Dannys nummer.

Är det så bra som ryktet säger?

Kommer det att slå andan ur folk?

Svaret är att ”Amazing” fortfarande är under konstruktion.

Markus Larsson.

Efteråt är Danny Saucedo svettig och andfådd.

Tacka fan för det.

Skulle en otränad lallare som jag försöka göra om det lördagens största favorit gör på scen skulle jag få ligga och jollra i fosterställning.

Jag hade hostat lungorna ur mig och gett upp efter 01.34, på ett ungefär.

Danny nöjer sig inte precis med att ställa sig på ett podium och föreläsa om kärleken, kärleken, kärleken.

Det finns de som tvivlar på låten ”Amazing”. Men det råder ingen tvekan om att det kan bli ett fantastiskt nummer.

Musiken, biffig eurohouse, passar för finalen av en amerikansk matinéfilm där hjälten överträffar sig själv och vinner Super Bowl.

Danny ser ut at vara huggen ur marmor. Eller rättare sagt: som Dolph Lundgren i rymddräkt.

Stora delar av numret liknar science fiction-filmen ”Tron”. Det ser ut som att någon röntgar Dannys och dansarnas inre – en samling neonskelett studsar runt i mörkret.

Om allt stämmer på lördag – tajmingen i ett visst ”lyft”, sången, dansen, scenljuset – kan ”Amazing” bli en killer.

De andra artisterna anstränger sig inte riktigt lika hårt.

Hårdrocksgruppen The Dynazty kan luta sig tillbaka mot en av årets mest effektiva schlager­refränger och bara ställa in håret.

Christer Sjögren och Lotta Engberg promenerar runt och myser. När Sjögren öppnar munnen och levererar det svenska folkhemmets populäraste basljud – ”brummmmm” – börjar kaffekoppar att bugga och stolar att skaka.

Lisa Miskovkys låt är bra, men passar nog bättre på ­radion. Perrellis bidrag låter fortfarande lite tveksamt. Och så finns det en grekisk sallad – ”Allting blir bra igen” med OPA! – som jag helst inte beställer in igen.

Kan Danny verkligen misslyckas i den konkurrensen?

Jaeeeaaaoooooooaaaaaeeeeh.

Det var precis här, i Malmö 2009, som Sarah Dawn ­Finer gick till Andra chansen med ”Moving on”.

Det årets mäktigaste ballad – och ett av de bästa numren i tävlingens historia – fick bita i gräset.

Efter det mystiska och orättvisa resultatet går det inte att vara säker på någonting.

I en snurrig värld där Moderaterna kallar sig för arbetar­parti och vinner val kan nog vad som helst hända.

ARTIKELN HANDLAR OM