Mejla

Joacim Forsén

Konserter mer en jakt på klipp än upplevelser

Publicerad:

Vi går på konserter som aldrig förr.

Nej, stryk det.

Vi dokumenterar konserter som aldrig förr.

Är på Hammersmith i London för att se Death Cab For Cutie göra ett av de där gigen som av någon märklig anledning missas att bokas i Sverige.

Det är intensivt och varmt. Det är en volym som hånskrattar de svenska decibelreglerna rakt upp i ansiktet och sen kissar på dem.

Där i trängseln och mitt i den här befriande volymen hamnar jag bredvid en kvinna i 20-årsåldern. Det står snart klart att hon älskar Death Cab For Cutie. Hon är lika överlycklig över att vara på plats som att berätta för omvärlden om just det.

När Nick Harmers repetitiva bas dånar ut ”I will possess your heart” kulminerar kärleken. Hon gräver upp sin Iphone och tar en bild. Skickar den som mms. Går in på Facebook. Uppdaterar sin status (svårt att se med vad men det går fort som satan och hon verkar oerhört glad). När det är klart ringer hon omedelbart till en kompis och håller upp luren mot scenen en minut. Hon bryter samtalet. Öppnar mobilkameran igen. Filmar 30 sekunder. In på Facebook igen. Nån har kommenterat status. Hon gillar. Stänger Facebook och öppnar Twitter i stället. Skrollar igenom flödet. Skriver en egen tweet. Postar. Filmar en snutt till.

Är hon galen? Knappast. Är hon unik? Inte alls.
 

Vi är numera så integrerade med vår teknik att smartphone-beteendet kommer naturligt. Kvinnan på Hammersmith kunde lika gärna varit jag.

Och visst är det fantastiskt att med fansens och You­tubes hjälp kunna få smaka på hela världens konserter, ofta redan samma kväll som de ägt rum. Frågan är bara hur mycket vi faktiskt hinner uppleva på konserterna i skuggan av alla sociala medier, fotograferande och jakten på tuffa filmklipp att lägga upp på nätet. Åtminstone betydligt mindre än vi gjorde för bara fem år sen.

Två veckor tidigare står jag på Arenan i Stockholm och kollar Machine Head. Mobilerna fladdrar ständigt i luften. När Robb Flynn presenterar extranumret ”Davidian” ryter han åt publiken att för en gångs skull plocka ner sina förbannade mobiler och röja loss i stället.

Eller, jag minns inte riktigt. Kanske var det inför ”Halo”. Men skiten finns ju inte på Youtube.

Av: Joacim Forsén

Publicerad:

ÄMNEN I ARTIKELN